Regeringen beslutade i dag att skjuta upp kvällsberedskapen för offentliga försvarare till den 1 september 2020.
Regeringen beslutade i dag att tingsrätternas beredskap för att förordna offentliga försvarare utanför ordinarie kontors- och beredskapstid skjuts fram från den 1 april till den 1 september 2020.
Anledningen är det mycket ansträngda läget vid landets domstolar på grund av det nya coronaviruset.
Domstolsverket skriver att det har funnits en bred samsyn bland tingsrätternas chefer om, att i rådande situation, flytta fram kvällsberedskapen.
– Med tanke på den situation som tingsrätterna nu befinner sig i vore det olyckligt om vissa domare arbetade fram till midnatt. Vi behöver använda våra domare till prioriterade arbetsuppgifter under dagtid. I det pressade läge som nu råder är det angeläget att inte belasta domarna ytterligare och det är därför bra att reformen skjuts fram till september, säger lagmannen vid Göteborgs tingsrätt Johan Kvart.
Runt om i landet arbetar tingsrätterna med att prioritera och använda domarresurserna på bästa sätt. Det handlar om häktningsförhandlingar, mål med frihetsberövade, ungdomsmål, brådskande familjemål och konkurser.
– Det är av central betydelse att tingsrätterna i det rådande läget ges möjlighet att använda sina resurser optimalt och prioritera det som är mest angeläget. Det är en rättssäkerhetsfråga. Därför är det klokt att senarelägga reformen om kvällsberedskap till efter sommaren, säger Gudrun Antemar, lagman vid Stockholms tingsrätt.
Brottsenhet, straffvärde och asperation vid knarkförsäljning
För ett par år sedan höjdes minimistraffet för försäljning av narkotika, från allmänna fängelseminimum till fängelse i sex månader. Eftersom den som säljer narkotika ofta gör det mer än en gång, och inte sällan har ett lager av narkotika som är avsedd att säljas, kan lagändringen få till följd att straffvärdet, även när det rör sig om små mängder, sammantaget blir påtagligt högt och därmed utmanar kravet på proportionalitet och ekvivalens. Martin Borgeke kommenterar ett aktuellt HD-avgörande.
Rättshjälpsdirektivet
Regeringen gav i mars 2019 Domstolsverket i uppdrag att lämna förslag på en ordning för utvidgad beredskap vid tingsrätterna för brådskande beslut om förordnande av offentlig försvarare. Bakgrunden till uppdraget var det så kallade rättshjälpsdirektivet, vars syfte är att stärka rätten till försvarare i praktiken.
Med nuvarande ordning är tingsrätterna tillgängliga för att fatta beslut om offentlig försvarare under kontorstid på vardagar och under viss beredskapstid på helgerna. Utanför dessa tider finns det ingen möjlighet för en misstänkt att få en offentlig försvarare förordnad.
För att uppfylla EU:s rättshjälpsdirektiv fullt ut kom regeringen fram till att det är nödvändigt med en ordning där offentliga försvarare kan förordnas under kvällar och nätter mellan klockan 17.00 och klockan 24.00 årets alla dagar.
Ska kunna inställa sig med kort varsel
Advokater ska inställa sig till polisförhöret på kort tid, inom högst 2 timmar.
”I de fall en försvarare måste förordnas med kort varsel inför förhör under kvälls- och nattetid är det oftast fråga om brådskande utredningsåtgärder som inte kan undvaras till dess domstol på ordinarie arbetstid kan förordna en försvarare”, skriver Advokatsamfundet.
Det handlar normalt om unga brottsmisstänkta eller om att misstanken om brott är av allvarligt slag.
Timersättning
Ersättning till advokaten ska utgå enligt förhöjd timersättning i de fall de biträder vid polisförhör under kvällar och nätter.
Från och med den 1 september 2020 ska alltså tingsrätterna ha en utvidgad beredskap för särskilt brådskande beslut om förordnande av offentlig försvarare.
Advokatsamfundet har fått uppdraget att ta fram en särskild lista över brottmålsadvokater som är villiga att bli kontaktade för uppdrag under kvällsberedskapen.
