Juridiska fakulteten är en av de fyra fakulteter som funnits sedan universitetet grundades år 1666. Med anledning av dess 350-års jubileum har professor Kjell Åke Modéer tecknat ett stycke fakultetshistoria i sin bok ”Det förpliktande minnet – Juridiska fakulteten i Lund 1666-2016 (Santérus förlag).
– Den som inte orkar läsa den 500 sidor omfattande historiken kan nöja sig med att bläddra igenom boken, se på de många illustrationerna och läsa bildtexterna. Redan en sådan läsning är bildande, säger säger Kjell Åke Modéer.
Själv började Kjell Åke Modéer studera vid Juridicum på 1960-talet. Det var en tid då folksuveränitetsprincipen utgick från att all offentlig makt skulle utgå från folket och domstolarna skulle följa riksdagens beslut.
– Därför fick vi som läste på 1960-talet använda de politiska lagförarbetena som vår främsta rättskälla. Frågor rörande rättvisa och rättigheter avvisades. Det ansågs inte vara juridik. Det fick vi diskutera på kafferasterna.
Vilka delar av historien intresserar dig mest?
– Jag har mitt hjärta i det tidiga 1800-talet med ”romantikens jurister”, som utvecklade den moderna rättsvetenskapens system. Vid Lundafakulteten var denna period mycket konstruktiv och dynamisk.
– Jag har också lagt ner mycket arbete på kapitlet om beredskapstiden (1939-1945). De svenska juristerna har inte gjort upp med sitt nära förflutna. Fakulteten i Lund var uppdelad i tyskvänner och liberala motståndsmän. Karl Olivecrona, professor i processrätt, var en av de uttalade tyskvännerna, men också bland studenterna fanns uttalade sympatisörer.
– Slutligen skulle jag vilja framhålla modernitetens jurister från 1900-talets andra hälft, där jag själv blir en del av historien – vilket naturligtvis varit ett problem. Men jag skriver ingen hagiografi över juridiska fakultetens historia. Jag visar på konflikter och problem men försöker vara försiktig med adjektiven när jag själv är involverad.
– Å andra sidan: Detta är min historia. Det står vem som helst fritt att skriva sin historia om juridiska fakulteten i Lund.
Hur har fakulteten förändrats över tid?
– Kvalitativt går det upp och ner som en sinuskurva. Olika politiska och rättsliga ideologier sätter sin prägel på juristernas kunskapsstrukturer. På 1900-talet övergav juristerna metafysiken.
– Idealism och naturrätt fick ge plats för rättsrealism och nationell rättspositivism. Och de senaste 25 åren har vi upplevt en fascinerande förändring med konkurrerande rättssystem, rättighetsdiskurser och kritiska teorier. Mycket spännande för en rättshistoriker.
Hur ser du på framtiden för den juridiska vetenskapen?
– Mycket positivt. Rättsvetenskapens företrädare har alltid haft internationella referenser och nätverk. I vår tids globaliserade värld mer än någonsin.
– I synnerhet rättshistorien går en fascinerande framtid till mötes. Rättsliga kulturer och rättsliga traditioner blir allt viktigare forskningsområden när juridiken blir alltmer internationell och transparent.
