Inkommande betalningar om 17,8 miljarder euro, som kan ha varit penningtvätt, gick genom Swedbank under åren 2014–2019 samtidigt strömmade cirka 18,9 miljarder euro utgående betalningar genom banken, framgår det av advokatbyrån Clifford Chance rapport.
Skarp kritik riktas även mot bankens tidigare vd.
Clifford Chance presenterar under måndagsmorgonen rapporten efter den granskning som advokatbyrån gjort över Swedbanks baltiska verksamhet.
Av rapporten framgår det att man har identifierat för Swedbank Estland räkning under femårsperioden mars 2014 till mars 2019 betalningar på totalt ca 9,9 miljarder euro till dessa kunders konton och betalningar på ca 11,4 miljarder euro från dessa kunders konton.
För Swedbank Lettland identifierades under femårsperioden mars 2014 till mars 2019 betalningar på totalt ca 4,8 miljarder euro till dessa kunders konton och betalningar på ca 4,5 miljarder euro från dessa kunders konton.
För Swedbank Litauen identifierades under femårsperioden mars 2014 till mars 2019 betalningar på ca 3,2 miljarder euro till dessa kunder konton och betalningar på ca 3,0 miljarder euro från dessa kunders konton.
Den totala summan av externa transaktioner i de tre baltiska dotterbolagen som gav utslag i tre eller fler upptäcktsscenarier under femårsperioden mars 2014 till mars 2019 uppgår således till cirka 17,8 miljarder euro inkommande betalningar och cirka 18,9 miljarder euro utgående betalningar.
”Noterbart är att den årliga summan av de transaktioner som uppfyllde dessa kriterier minskade väsentligt under perioden 2014 till 2019 för Swedbank Estland och Swedbank Lettland”, framgår det av rapporten.
Advokatbyrån riktar även en hel del kritik mot bankens tidigare ledning när det gäller ansvar, bland dem Birgitte Bonnesen.
Advokatbyrån hänvisar till de brister i arbetet mot penningtvätt och kontroller av sanktionsregler som tidigare har upptäckts bland annat av GIA, avdelningen för regelefterlevnad och andra funktioner, liksom till viss del av Swedbanks externa revisorer. Advokatbyrån pekar på att dessa brister kvarstod under många år utan några väsentliga förbättringar.
”När det gäller att fastställa ansvar har utredningen kommit fram till att de tre tidigare verkställande direktörer som tjänstgjorde under utredningsperioden, styrelsen och vissa anställda, samtliga i större eller mindre utsträckning medverkade till att Swedbank inte lyckades att upptäcka och hantera de betydande juridiska risker och förtroenderisker för Swedbank som HRNR- verksamheten i de baltiska dotterbolagen utgjorde”.
Utredningen visar att den VD som tjänstgjorde mellan 2009 och 2016 under den perioden inte lyckades att fokusera på bristerna i arbetet mot penningtvätt i de baltiska dotterbolagen. Detta trots återkommande rapporter från GIA som påvisade sådana brister och trots en rapport från den svenska Finansinspektionen som fann betydande brister i arbetet mot penningtvätt inom LC&I och Swedish Banking.
Den VD som tjänstgjorde mellan 2016 och 2019 har, enligt utredningen, tagit betydelsefulla steg för att minska risken i HRNR- verksamheten i Baltikum.
”Dock tilldelade VD:n inte tillräckliga resurser, uppmärksamhet eller prioritet för att åtgärda de problem som identifierats, och säkerställde inte att information om dessa frågor delades mellan relevanta kontrollfunktioner inom banken eller med ledningsgrupperna i de berörda baltiska dotterbolagen. VD:n säkerställde inte heller att styrelsen blev tillräckligt utbildad eller informerad om de betydande juridiska risker och förtroenderisker som dessa brister i arbetet mot penningtvätt, mot bakgrund av den historiska kundbasen med högriskkunder i de baltiska dotterbolagen, utgjorde för Swedbank”, framgår det av rapporten.
Clifford Chance riktar även kritik mot styrelsen som var informerad om återkommande problem i kontrollen av arbetet mot penningtvätt, inklusive de baltiska dotterbolagen.
Clifford Chance skriver att intervjuer med styrelsemedlemmar indikerar att styrelsen utifrån den information de fått från företagsledningen, generellt uppfattade att dessa frågor var under kontroll.
Advokatbyrån menar att styrelsen inte satte tydligt press på ledningen avseende de problem kring arbetet med penningtvätt som presenterades för dem.
”Utredningen identifierade också ett antal medarbetare vars agerande och/eller passivitet orsakade eller bidrog till att problemen kvarstod i arbetet mot penningtvätt i de baltiska dotterbolagen. Dessa medarbetare har varit alltifrån högre chefer på koncernnivå och i Swedbanks baltiska dotterbolag till kundansvariga för några av de mest problematiska HRNR-kunderna och medlemmar av den kommitté i Swedbank Estland som godkände nya kunder och att konton kunde öppnas trots att det fanns tydliga varningssignaler”, framgår det av rapporten.
Clifford Chance skriver i rapporten att man har vidarebefordrat fakta om dessa medarbetare till banken under utredningens gång, och Swedbank har efter detta avslutat anställningarna för ett antal medarbetare som då arbetade i banken.
