Bakgrunden är att SAS år 1992 köpte aktiemajoriteten till flygbolaget Linjeflyg. De anställda sades upp från Linjeflyg för att sedan anställas av SAS – någonting som innebar att ett antal piloter inte fullt ut fick tillgodoräkna sig sin så kallade senioritet från den tidigare anställningen.
Detta fick konsekvenser när det gällde bland annat piloternas befordran och lön.
Tingsrätten gick på SAS linje
Flera piloter stämde SAS och hävdade bland annat att anställningsvillkoren var diskriminerande och att arbetsgivarens agerande stred mot EU-rätten och god sed på arbetsmarknaden.
Tingsrätten höll dock inte med om detta utan gick i stället på SAS linje.
Tingsrätten slog också fast att piloternas processföring hade varit ”vidlyftig, svårbegriplig och orsakat väsentliga merkostnader”.
AD prövade inte målet
Tingsrättens dom överklagades till Arbetsdomstolen som beslutade att inte meddela prövningstillstånd.
AD antecknade dock i beslutet att man ”delade tingsrättens bedömning att piloterna inte hade något lagligt, kollektivavtalsenligt eller på sedvana grundat anspråk att tillgodoräkna sig tiden i Linjeflyg. De missgynnades därmed inte genom de anställningsvillkor de fick vid anställningen hos SAS.”
”Inte diskriminerande”
Sedan piloten hade yrkat avdrag med 160 000 kronor för sina rättegångskostnader beslutade Skatteverket att inte bevilja detta. Orsaken var att Skatteverket ansåg att han hade saknat ”skälig grund att driva processen”:
”Hänsyn har tagits till tingsrättens slutsats att piloterna inte har blivit diskriminerade, varit särbehandlade på ett ogynnsamt sätt, hindrats i sin fria rörlighet inom EU/EES eller att villkoren strider mot svensk rätt eller god sed på arbetsmarknaden.”
”Vidare har tingsrätten ansett att det inte finns skäl att låta parterna bära sina egna rättegångskostnader. Arbetsdomstolen har inte heller funnit skäl att medge prövningstillstånd. I och med att piloterna har skrivit under ett anställningsavtal har de godtagit villkoren.”
Inte skälig anledning till process
Piloten överklagade till Förvaltningsrätten i Göteborg som konstaterade att avdrag för rättegångskostnader kan medges om ”den skattskyldige haft skälig anledning att driva processen”.
Förvaltningsrätten ansåg dock att så inte var fallet och gick därmed på Skatteverkets linje.
Även Kammarrätten i Göteborg delar denna bedömning och avslår nu överklagandet från piloten.
