Tidigare Starbreeze-chef klagar på tingsrättens fällande dom. Även Ekobrottsmyndigheten överklagar och vill ha strängare straff.
En tidigare hög chef i gamingbolaget Starbreeze överklagar tingsrättens fällande dom. Detta gör även Ekobrottsmyndigheten som anser att straffet var alldeles för lågt.
Mannen dömdes av tingsrätten för grovt insiderbrott som begicks i november 2018. Straffet blev villkorlig dom och 200 dagsböter om 190 kronor. Dessutom förverkades 700.000 kronor som utbyte av brott.
Åklagaren har i korthet påstått att den så högt uppsatte chefen på Starbreeze har suttit på insiderinformation om att bolaget befann sig i ett ansträngt ekonomiskt läge under hösten 2018. Enligt åtalet har mannen trots att han haft denna information sålt hela sitt aktieinnehav i bolaget. Detta skedde den 12–16 november 2018, det vill säga kort innan bolaget gick ut och vinstvarnade den 23 november 2018. Åklagaren har gjort gällande att vinstvarningen resulterade i ett aktiekursfall som mannen genom sin försäljning alltså undvek.
Nu yrkar mannen, som alltså fälldes av Stockholms tingsrätt för grovt insiderbrott, i ett överklagande till Svea hovrätt att han frikänns från ansvar för grovt insiderbrott samt att förverkandeyrkandet ogillas.
Hänsyn till kvarskatt om 1,4 miljoner kronor
Försvaret, advokat Bengt Hesselberg från Sju Advokater, menar att det varken föreligger objektiva eller subjektiva förutsättningar att döma mannen för brott. De menar att åklagaren har inte kunnat visa att mannen har utnyttjat insiderinformation när han har avyttrat sina aktier.
Försvaret menar att det saknas grund för att besluta om värdeförverkande. Försvaret menar även att hänsyn bör tas till inköpskostnaderna av aktierna och att hänsyn ska tas till den kvarskatt om 1,4 miljoner kronor, som mannen har påförts.
Försvaret hänvisar till att det inte kan ställas krav på att mannen skulle kunna förutse att bolaget riskerade konkurs några månader framåt när han sålde sina aktier.
Bolaget var solitt
Försvaret lägger fram siffror som ska visa att bolaget vid tidpunkten var solitt och att man hade höga förväntningar på framtiden.
Advokat Bengt Hesselberg har noterat att tingsrätten genomgående använt begreppet ”sannolikt kursdrivande” som ett av de tre definierbara kriterierna av vad som utgör insiderinformation. Han pekar på MAR och menar att det där framgår att informationen ska ha väsentlig inverkan på priset på finansiella instrument och att detta kriterier måste bedömas bland annat mot hur volatilt värdet på aktien är.
”Det krävs därför mycket god kännedom om både värdepappersmarknaden i stort och om aktien som påverkas av informationen. Det saknas utredning om detta och det finns därför en risk att domstolens bedömningar grundar sig på gissningar istället för fakta”, skriver Advokat Bengt Hesselberg.
Försvaret uppger att det saknas skäl för mannen att ha en annan uppfattning än bolaget om vad som är insiderinformation. Starbreeze öppnade en loggbok den 15 november 2018 där mannen omfattades som insynsperson. Han blev varse om detta först den 17 november då han efter påminnelse bekräftade meddelandet.
”Han har alltså inte, under delar av den vecka han sålde sina aktier, vetat om att han hanterade information som av bolaget klassades som insiderinformation”, skriver försvaret.
Insiderinformation från styrelsemöten
Mannen dömdes på informationen om ”diskussion om eventuella kostnadsbesparingar” som hade varit uppe till diskussion på styrelsemötena den 12 oktober och 5 november 2018. Under styrelsemötena närvarade bolagets advokat, från advokatbyrån Synch, som anses vara expert på frågor som rör insiderbrott. Advokaten vittnar om att hon fortlöpande konsulterade mannen vid diskussioner om klassning av insiderinformation.
På ett styrelsemöte den 16 november gick bolaget igenom försäljningsprognoser som högst troligen pekade på en lägre försäljning än väntat under de tre första månaderna men man pekade på att analyser återstod. Man ville avvakta utfallet på försäljningsprognoserna innan man avsåg att kommuniceras med marknaden.
Försvaret pekar på att beslutet om ett kostnadsbesparingsprogram togs först på styrelsemötet den 22 november 2018 och beslutet offentliggjordes dagen efter.
Befattning och kunskap
Tingsrätten har lagt mannen till last att han med sin position och sin förmodade kunskap måste ha förstått att han handlade med insiderinformation.
”Domstolen för någon form av resonemang kring likgiltighetsuppsåt alternativt ett resonemang som inrymmer oaktsamhet”.
Försvaret hävdar å sin sida att det går att påstå det omvända yay det var på grund av hans befattning och de ekonomiska kunskaper han hade under avyttringsveckan han gjorde en korrekt bedömning.
Det hävdas att bolaget och bolagets chef har hanterat den påstådda insiderinformationen på samma sätt. Han hade inga skäl att misstänka att han sålde aktier under en tid då han hade insiderinformation.
Hans inställning var liksom bolagets att spelförsäljningen skulle ta fart efter att bolaget genomfört vissa marknadsföringsåtgärder. Det var först efter dessa åtgärder misslyckades som bolaget beslutade om företagsrekonstruktion. Beslutet togs två veckor efter att chefen sålde sina aktier.
Skulle sluta på bolaget
Försvaret pekar på att chefen länge sökt ett ”fönster” att avyttra sina aktier och efter bolaget släppt sin Q3-rapport då all insiderinformation var känd för marknaden sålde han aktierna. Anledningen till att han ville sälja var för att han skulle sluta i bolaget.
Chefsåklagare Thomas Langrot vid Ekobrottsmyndigheten yrkar att hovrätten ändrar tingsrättens dom och dömer mannen för samtliga påståenden om insiderbrott samt bifaller åklagarens yrkande om att förverka 1 351 751 kronor.
Mannen dömdes inte för att han kände till att Starbreezes vd avsåg att lämna bolag innan detta blev känt för marknaden.
Åklagaren yrar dessutom att den villkorliga domen kompletteras med en föreskrift om samhällstjänst.
Avslutningsvis yrkar åklagaren i andra hand att mannen ska få en administrativ sanktion.
Åklagaren meddelar att han inkommer med grunder och bevisuppgifter innan den 9 april 2020.
