– Det går att knäcka gängen och bryta nyrekryteringen till den organiserade brottsligheten, sa justitieminster Morgan Johansson i samband med att lagförslaget lämnades till riksdagen.
– Då behövs högre straffsatser, fler poliser, mer kameraövervakning, bättre sociala insatser, minskade klyftor och satsningar på jobb och utbildning. Allt detta går vi nu fram med.
Lagrådet avstyrkte helt
Men lagförslaget har mött hård kritik från bland annat Svea hovrätt som protesterade mot den korta remisstiden på en månad.
Även Lagrådet var kritiskt och ansåg att det grundlagsfästa så kallade beredningskravet hade försummats och man avstyrkte därför hela lagförslaget.
Lagrådet pekade på att remissinstanserna fick mindre än en månad på sig att lämna synpunkter och att lagförslaget landade hos dem strax före sommarsemestrarna.
”Lång ifrån okomplicerat”
Lagändringarna kunde dessutom, enligt Lagrådet, sägas vara ”långt ifrån okomplicerade”.
Men regeringen valde alltså att bortse från kritiken – bland annat med motiveringen att Lagrådet ”inte har haft några synpunkter på den föreslagna lagtexten” och att det ”enbart” är två remissinstanser som har kommenterat remisstiden.
Analyserna och underlaget i förslaget är enligt regeringen ”tillräckliga”.
Minimistraffen höjs
Proposition handlar om skärpta straff för bland annat grovt vapenbrott. Minimistraffen för grovt vapenbrott och grovt brott mot tillståndsplikten för explosiva varor (bland annat handgranater) fördubblas från fängelse i ett år till fängelse i två år.
Minimistraffen för de ”synnerligen grova” brotten höjs från fängelse i tre år till fängelse i fyra år. Vissa andra justeringar av straffskalorna föreslås också.
Häktas direkt
Straffskärpningarna innebär att personer som grips med skarpladdade vapen i princip alltid kommer att häktas direkt i avvaktan på rättegång och det ger också polisen tillgång till viktiga verktyg som hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation.
Straffskärpningarna ska träda i kraft den 1 januari nästa år.
