Andelen förtroendevalda politiker som uppger att de har utsatts för trakasserier, hot och/eller våld har ökat från 20 till 25 procent mellan åren 2012 och 2016.
Riksdagsledamöter är betydligt mer drabbade än kommun- och landstingspolitiker, uppger Brottsförebyggande rådet (Brå) i sin rapport ”Politikernas trygghetsundersökning”.
Ordföranden drabbas oftare
Utsattheten skiljer sig åt beroende på typ av uppdrag och position.
– De som är ordförande utsätts oftare än ordinarie ledamöter och dessutom utsätts kvinnliga ordföranden oftare än män i samma position, säger Anna Frenzel, utredare på Brå, i en presskommentar.
Fler kvinnor utsatta i sociala medier
Av samtliga förtroendevalda utsätts kvinnor oftare än män för hot och påhopp i sociala medier. Där har utsattheten bland kvinnor ökat från drygt 8 till 15 procent under 2012–2016. Under samma period har utsattheten i sociala medier bland män ökat från knappt 8 till 13 procent.
Självcensur en konsekvens
Av de förtroendevalda som deltagit i undersökningen uppger nästan var fjärde (24 procent) att de har påverkats i sitt uppdrag på grund av hot, trakasserier och våld.
Av dem som utsatts, uppger nästan en tredjedel (29 procent) att de har självcensurerat sig i något sammanhang kopplat till sitt uppdrag.
– Det kan till exempel handla om att man förhåller sig passiv i en fråga istället för att engagera eller uttala sig. Även oro för att utsättas kan leda till att man ändrar ståndpunkt i en fråga. Däremot är det mindre vanligt att den förtroendevalda helt slutar med politiken, säger Anna Frenzel.
