En 26-årig man hade samlag med en 13-årig flicka med autism och hade en stor mängd barnpornografiska filmer på en hårddisk.
Hovrätten gör dock en annan bedömning av straffvärdet för gärningarna och sänker mannens fängelsestraff med tre månader.
En 26-årig man åtalades vid Södertörns tingsrätt för bland annat våldtäkt mot barn och barnpornografibrott.
26-åringen hade via en ”dejtingapp” för tonåringar tagit kontakt med en 13-årig flicka. Enligt åklagaren ska mannen under ett samlag ha filmat flickan och därefter lagrat detta i form av fem pornografiska bilder och två pornografiska filmer på en hårddisk.
Ungdomsreduktionen i livstidsfall
I en nyligen meddelad dom tar Högsta domstolen upp en fråga som har varit olöst under många år: Hur ska straffmätningen ske när en ung person, som på grund av sin låga ålder inte får dömas till livstids fängelse, har begått brott som för en vuxen hade föranlett livstid? Martin Borgeke redovisar avgörandet och diskuterar dess närmare innebörd.
”Korthuggna svar”
Tingsrätten anmärkte att flickan – som är diagnostiserad med ADHD och autism – i stora delar lämnat korthuggna svar på förhörsledarens frågor.
Högsta domstolen, HD, uttalade däremot i NJA 2017 s. 316 II att de kriterier som normalt bör användas vid bevisvärderingen kan vara svåra att använda vid bedömningen av utsagor från ”personer som har en bristande förmåga att uttrycka sig muntligen”.
Mot den bakgrunden menade tingsrätten att bevisvärdet av flickans berättelse inte kunde anses som försämrat enbart utifrån den omständigheten att hon lämnat korthuggna svar.
Tillförlitlig
Istället ansågs de uppgifter som flickan lämnat undantagslöst ha bekräftats av den övriga utredningen samt att hennes berättelse varit fri från överdrifter, motsägelser och svårförklarliga moment. Även om viss försiktighet mot bakgrund av det anförda skulle iakttas vid bedömningen menade tingsrätten att flickan var trovärdig och hennes uppgifter tillförlitliga.
26-åringen bedömdes däremot inte vara trovärdig eftersom hans berättelse innehållit flera motsägelser och svårförklarliga moment. Bland annat påstod han att han inte hade något sexuellt intresse för barn vilket gick emot vad han erkänt avseende innehavet av 78 filmer barnpornografi som hittats på hans dator.
Tre år i tingsrätten
Sammanfattningsvis ansåg tingsrätten det styrkt att 26-åringen bland annat gjort sig skyldig till våldtäkt mot barn. Han dömdes även för barnpornografibrott avseende de inspelningar som gjordes i samband med samlaget med 13-åringen, dels för grovt barnpornografibrott genom innehavet av 78 orelaterade barnporrfilmer och en bild.
Påföljden bestämdes till tre år men överklagades till Svea hovrätt.
Hovrätten ansluter sig i allt väsentligt till tingsrättens bedömning men gör en delvis annan bedömning avseende innehavet av det barnpornografiska materialet på den aktuella hårddisken.
Bilderna som hittats på hårddisken var miniatyrbilder och det har inte visats genom utredningen hur dessa har skapats. Trots detta måste mannen dock ha insett risken för att kopior av bilderna skapats på andra lagringsställen i och med att hårddisken suttit i samma dator som den hårddisk som åtalet om barnpornografibrott mot 13-åringen avser.
Mot den bakgrunden ska 26-åringen även dömas för att uppsåtligen ha innehaft ytterligare fem barnpornografiska bilder.
Grovt barnpornografibrott
Barnpornografibrottet bedöms som grovt enligt brottsbalken, BrB, kap 16 § 10 a femte stycket bland annat på grund av att den relativt stora mängden filmer innehåller långa sekvenser där barn utnyttjats på ett särskilt hänsynslöst sätt.
Sammantaget gör hovrätten i allt väsentligt samma bedömning som tingsrätten avseende skuldfrågan men anser straffvärdet vara tre månader lägre.
26-åringen döms till fängelse i två år och nio månader. (Blendow Lexnova)
