Kvinnliga jurister tjänar drygt 1 500 kronor mindre i månaden än manliga jurister, det visar ny statistik från Akavia.
Statistiken visar även att det under ett helt yrkesliv skiljer över tre miljoner kronor i lön mellan manliga och kvinnliga akademiker.
– Vår statistik visar att det finns oförklarade löneskillnader mellan högutbildade män och kvinnor med en stark position på arbetsmarknaden. Många arbetsgivare behöver se över sina löneprocesser för att säkerställa att lönen inte påverkas av kön, säger Lee Wermelin ordförande för Akavia.
Akavias analys av medlemmarnas löner visar att det, trots justering för faktorer som påverkar lönen, är stor skillnad i medianlöner mellan manliga och kvinnliga akademiker.
Arbetsmiljöansvar och straffansvar – vanliga oklarheter
Att chefer har arbetsmiljöansvar är ett rimligt antagande som görs av såväl cheferna själva, som av arbetstagare och skyddsombud. Men begreppet behöver nyanseras en hel del – bland annat eftersom det i praktiken är fråga om både arbetsmiljöansvar och straffansvar, som hanteras av två olika system. Kan ansvaret delegeras i sin helhet, kan det returneras – och vad får detta i så fall för konsekvenser? Georg Frick tittar närmare på regelverket, med utgångspunkt i de frågor som ofta kan uppstå.
Oförklarad skillnad på mer än 1 500 kronor i månaden
Medianlönen för en manlig jurist ligger i dagsläget på 51 200 kronor i jämförelse med 46 000 kronor för kvinnliga jurister. När man tar bort rålönegapet, alltså de faktorer som kan förklaras, återstår ett lönegap på drygt 1 500 kronor.
När samma hänsyn till effekter av befattning, sektor och ålder tagits för samtliga av Akavias yrkesgrupper blir resultatet en löneskillnad på 2 797 kronor varje månad.
När mäns respektive kvinnors löner under ett helt arbetsliv slås samman blir skillnaden drygt tre miljoner kronor.
Störst löneskillnad mellan personalvetare
Störst är de justerade löneskillnaderna bland chefer. När det gäller utbildningsgrupper är de störst bland personalvetare, minst är de bland kommunikatörerna.
Löneskillnaderna skiljer sig också åt mellan olika sektorer. De är klart större i privat sektor jämfört med i offentlig. Siffrorna bygger på lönestatistik från 41 680 jurister, ekonomer, kommunikatörer, personalvetare, samhällsvetare och IT- akademiker som är medlemmar i Akavia.
– En förutsättning för att säkerställa att lönerna är könsneutrala är att se till att ha en fungerande löneprocess, där lönesamtalet står i centrum. Det ställer krav på tydliga lönekriterier och att den lönesättande chefen kan påverka lönen, säger Lee Wermelin.
