Carnegie skriver i ”Veckans aktiecase” om vilka tillgångar som står emot, eller rent av stärks, när turbulensen ökar.
Carnegie skriver om antifragila tillgångar, alltså motsatsen till fragila tillgångar som tappar i värde när det blir oroligt på marknaderna. Antifragila tillgångar ökar istället i värde med tilltagande stress på marknaderna, som till exempel guld.
”Exempel på antifragila tillgångar kan vara vissa råvaror, optioner, statsobligationer, volatilitetsprodukter eller valutapositioner som till exempel JPY mot SEK och CHF mot SEK, men faktiskt även vissa aktier”, skriver Carnegie.
Carnegie pekar även på att guld förmodligen är den främsta av alla antifragila tillgångar.
Guld är ingens skuld
”I en värld där de flesta tillgångar är förtroendebaserade papperstillgångar som egentligen är någon annans skuldlåntagarens, aktiebolagets, finansdepartementets, centralbankens – är guld faktiskt ingens skuld. Vid en total förtroendekollaps eller systemkris är guld ett av mycket få sätt att bevara eller öka sitt kapital, eller rättare sagt sin köpkraft”.
Carnegie poängterar dock att det dock är viktigt att förstå att det är skillnad på guld och guldaktier.
”En guldgruva är exempelvis inte möjlig att flytta och därmed utsatt för den politiska risken i landet där den ligger. Detta gäller naturligtvis även om den ägs av ett västerländskt bolag, som i sin tur kan ha en annorlunda legal situation än väntat. Många gruvbolags hedgingstrategier för att säkra den underliggande metallen är långt ifrån optimala och kan ge obehagliga överraskningar. Företagsledningen är ytterligare en variabel att ta hänsyn till, och dess benägenhet att öka företagets skuldsättning, för att bara nämna några exempel”.
Apple vs Alphabet
Carnegie noterar även att enskilda aktier reagerar olika på en förändring av sin egen volatilitet. Detta gäller aktier som kan framstå som ganska lika.
”Apples aktie är av fragil karaktär, i kontrast till Alphabet (Googles moderbolag), även detta ett teknikbolag, som tenderar att vara antifragilt. Tolkningen är att Alphabet är ett disruptivt bolag – det utmanar och ändrar det sätt vi gör affärer på, och är framgångsrikt i detta. Bolaget skapar självt disruptionen, och tjänar på den”.
