Ekobrottsmyndigheten, Riksrevisionen och Åklagarmyndigheten är tre av 25 svenska myndigheter som har anlitat ett svenskt företag som finns på Världsbankens svarta lista.
I dagsläget ligger 13 svenska företag listade på Världsbankens ”svarta lista”. Flertalet av dessa företag har fakturerat svenska myndigheter de senaste året, enligt en granskning som SVT Nyheter har gjort.
Enligt nyhetskanalen handlar det om mångmiljonbelopp som har fakturerats till de svenska myndigheterna.
Sanktionslistan
Framför allt rör det sig om ett företag som myndigheterna har anlitat: Idemia, som erbjuder säkerhetslösningar och tillverkar olika slags passerkort.
Världsbankens antikorruptionsenhet genomför omfattande utredningar som kan ta flera år innan ett företag placeras på sanktionslistan.
Idemia svartlistades för ett “korrupt och svekfullt agerande”, enligt SVT Nyheter som pekar på att Idemia gjort olämpliga utbetalningar till en underleverantör och att upphandlingsvillkor ändrats för att få kontraktet.
Då uppdagades bristerna
Detta uppdagades då företaget skulle på uppdrag av Världsbanken etablera ett nationellt ID-kortsystem i Bangladesh.
Företaget har erkänt korrupt beteende hos sin underleverantör och har nu förbättrat sina rutiner, uppger det till SVT Nyheter.
Idemia svartlistades i november 2017 och står på listan till den 28 maj i år.
Myndigheterna pausar sina inköp
Bland annat har Riksrevisionen nu pausat sina inköp, enligt SVT:s avslöjande. Även Luleå Tekniska Universitet, Försvarsmakten och Linköpings Universitet uppger att de stoppat inköp från Idemia.
Anders Thoursie, it-direktör på Åklagarmyndigheten, tycker det är olämpligt att ett svartlistat bolag har ett statligt ramavtal. Enligt reglerna idag är svartlistning inte grund för att stängas av som leverantör. Anders Thoursie vill dock att det ändras och att lagstiftningen ses över, uppger han för SVT Nyheter.
– Åklagarmyndigheten vill absolut inte vara i närheten av den här typen av sammanhang. Den här spärrlistan handlar om vad jag förstår bevisad korruption eller där företag erkänt att man agerat bedrägligt eller korrumperat. Det är en global spärrlista som man rimligen bör kunna luta sig emot, säger Anders Thoursie.
