Kriminalvården har beslutat att ta bort möjligheten för personer att utifrån sätta in pengar till intagna på anstalter och häkten.
Nu får beslutet skarp kritik.
– Det är vansinne, säger advokat Johan Eriksson.
Under måndagen fattade Kriminalvärdens tillförordnade generaldirektör Stefan Strömberg ett beslut som innebär att insättningar av privata medel till intagna stoppas från och med 29 februari 2020.
Beslutet innebär också att mottagande av kontanter utifrån stoppas omedelbart.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
Stoppar insättningar
I ett pressmeddelande uppger Kriminalvården att de har som uppgift att se till att pengar som kommer in till myndigheten och vidare in i banksystemen är ”spårbara.”
”Pengar till intagna och pengar från statskassan får heller inte finnas på samma konto,” står det i pressmeddelandet.
Därför, skriver de, måste de stoppa insättningar av pengar utifrån till intagna på häkte och anstalter.
”Så smidigt som möjligt”
Bristerna i dagens system upptäcktes i samband med att Kriminalvården började undersöka möjligheten att ge intagna tillgång till betalkort. Då såg man att dagens system inte längre är förenligt med regelverket kring penningtransaktioner, vilket successivt har skärpts.
– Förändringar krävs skyndsamt, så att Kriminalvården kan bidra till att följa de regelverk som gäller för penningtransaktioner, säger Lennart Palmgren, chef för avdelningarna för häkte, anstalt och frivård.
Förändringen är omfattande, men Lennart Palmgren betonar att alla inblandade arbetar för att göra övergången så smidig som möjligt.
Skarp kritik
Men Kriminalvårdens beslut kritiseras nu hårt. Inte minst vad gäller insättningar till personer som är häktade.
– Det strider mot oskyldighetspresumtionen att behandla häktade på det sättet, säger advokat Johan Eriksson.
– Ska en häktad person, som ska behandlas som oskyldig, tvingas leva på 90 kronor i veckan? Det motsvarar väl en veckopeng för en tredjeklassare?
Han påpekar att inte alla häkten erbjuder möjlighet för de häktade att arbeta – och därmed själva tjäna pengar till sina utgifter.
Johan Eriksson är kritisk även till begränsningen för fängelsedömda, som befinner sig på anstalt.
– Ja, det är ju vansinne det med. Dom skall alltså tilläggsstraffas av Kriminalvården som skall bestämma att de skall leva som tredjeklassare ekonomiskt för att de dömts för brott. Detta slår faktiskt alla rekord.
Anstalts- och häktesdirektören Lennart Palmgren kommenterar beslutet, och kritiken.
– Kriminalvården tillhandahåller mat, husrum, kläder och hygienartiklar till de intagna. De pengar intagna får i form av ersättning och bidrag är avsedda för att handla i kiosken och för telefoni, säger han.
– De ersättningar som de intagna får är alltså det som går utöver vad som kan anses motsvara boendekostnader, matutgifter samt klädkonto.
– För häktade innebär detta 90 kr i veckan och på anstalt kommer de som är i sysselsättning och arbetar 6 timmar om dagen att ha 350 kr i veckan. De intagna har även möjligt att söka olika former av bidrag vid behov.
– Kriminalvården kan inte fortsätta ha ett system som inte fullt ut lever upp till de krav som ställs i lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Det betyder att vi behöver särskilja pengar som är externa medel från de som är statens.
