Arbetsdomstolens administrativa chef Cathrine Lilja Hansson om hur domstolens mål har ändrats och om fördelen med att stå utanför Domstolsverket.
– Vi skulle kanske ha svårt att göra vår röst hörd i det sammanhanget, säger hon
Cathrine Lilja Hansson har varit domare vid Arbetsdomstolen sedan 2004. De senaste sju åren har hon även varit myndighetens administrativa chef. Intresset för arbetsrätt kom redan under studietiden.
– Civilrätt är kul i sig och arbetsrätt är extra spännande. Det handlar om människors vardag. Alla har en relation till arbetsmarknaden, säger hon.
– När jag började läsa juridik i mitten av 1970-talet så pågick stora arbetsrättsliga reformer. När jag var klar som hovrättsassessor sökte jag två jobb som rättssakkunnig, på Arbetsmarknads- och på Miljödepartementet. Jag valde arbetsmarknadsfrågorna och har inte ångrat mig.
”Slipper fajtas med andra om resurserna”
Med tiden blev Cathrine Lilja Hansson rättschef och senare alltså en av AD:s fyra ordföranden. Varje mål avgörs av en ordförande och sex ledamöter som inte är anställda vid domstolen. Två av dessa utses efter förslag från arbetsgivarsidan och två av fackförbundssidan. En annan skillnad är att AD administrativt sett inte är en domstol under Domstolsverket utan under Arbetsmarknadsdepartementet.
– Det har gällt för samtliga specialdomstolar, genom historien. Ur pengasynpunkt är det en fördel för oss att stå utanför. Domstolsverket har svårt att få de resurser de anser sig ha behov av. Vi är en relativt liten domstol med 20 anställda och skulle kanske ha svårt att göra vår röst hörd i det sammanhanget. Som situationen är nu slipper vi fajtas med andra domstolar om resurserna.
Kommer det här att ändras?
– Tidigare har det funnits diskussioner om att av principiella skäl avskaffa specialdomstolarna, men det var många år sedan. Nu är det bara vi och Försvarsunderrättelsedomstolen kvar.
Hur har målen i AD förändrats under din tid här?
– På ett sätt är verksamheten väldigt stabil. Måltyperna är egentligen desamma, en uppsägning eller avskedandetvist, men innehållet i dem ändras. Varför man blivit uppsagd förändras över tid, precis som samhället i stort. Då blir samtidigt innehållet annorlunda.
– På senare år har det blivit vanligare med tvister kring företagshemligheter och konkurrensklausuler. Komplexiteten i de målen har ökat och teknikutvecklingen har bidragit till det. I dag kan arbetsgivarna i större utsträckning spåra vad arbetstagarna gör och kan på så sätt få underlag till stämningar, säger Cathrine Lilja Hansson.
– Tidigare förekom mål om lönediskriminering, men sådan mål finns i stort sett inte idag. Målen om könsdiskriminering är numera ofta kopplade till graviditet och föräldraskap. Vi har haft ett antal mål om sexuella trakasserier, men det var framförallt innan metoo.
– En typ av diskrimineringstvister som ökat är de med koppling till funktionsnedsättning. Diskrimineringstvisterna är ungefär lika många nu som för 15 år sedan förändras fokus, vilken diskrimineringsgrund det handlar om, över tid.
Runt 300 ärenden varje år
Under många år låg mängden inkomna mål i Arbetsdomstolen på omkring 400 om året.
– Under senare år här mängden minskat stadigt. Nu ligger vi i snitt på ungefär 300 om året. Vi vet inte riktigt vad det här beror på. Organisationsgraden har blivit lägre, färre är fackligt anslutna. Det innebär bland annat att facken har mindre resurser för att släppa upp mål hit och med färre medlemmar identifierar man färre problem att ta tag i.
– Vi på Arbetsdomstolen är toppen av ett isberg. Många tvister blir lösta av parterna själva och dessutom i tingsrätten eller genom förlikning. En annan orsak kan vara just att man försöker nå uppgörelser i större utsträckning. De senaste årens högkonjunktur kan vara en annan förklaring.
Vilken del av arbetsrätten tycker du är intressantast?
– Kollektivavtalstolkning är lite spännande, eftersom det har så stor betydelse för så många. Tolkar du ett avtal mellan två enskilda parter så har det bara effekt just för dem. Ett kollektivavtal för en hel bransch påverkar tusentals. Det känns meningsfullt.
– Man kan tro att vi bara arbetar med arbetsrätt här, men målen är en kombination av många olika rättsområden. Klassiska avtalsrättsliga frågor blandas med straffrätt, upphovsrätt, skadeståndsfrågor och mycket annat. Eftersom arbetsrätten handlar om relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare blir allt som ryms i den relationen relevant för oss.
Faktaruta
Namn Cathrine Lilja Hansson
Yrke Ordförande och administrativ chef för Arbetsdomstolen
Senast sedda film Tv-serien Homeland
Senast lästa bok Klubben av Matilda Gustavsson
Allvarligaste brott du begått ”Under notarietiden körde jag i förbjudet körfält. Det blev dagsböter”.
Favoritlag Hammarby
