Han är en av Sveriges mest kända rättspsykiater.
I september drogs hans legitimation in – efter att han inte skött journalföringen och skrivit ut stora mängder narkotiska preparat – till bland annat tungt kriminella.
Mannen överklagade till Förvaltningsrätten – som nu slår fast att han är ”uppenbart olämplig att utöva yrket som läkare.”
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, beslutade efter anmälan från Inspektionen för vård och omsorg, IVO, att återkalla en mans legitimationen som läkare. HSAN bedömde mannen – som även är professor emeritus i psykiatri – som uppenbart olämplig att utöva läkaryrket, bland annat på grund av ”undermålig journalföring”, samt för att han försvårat IVO:s tillsyn och vid förskrivningen av narkotiska läkemedel ”överskridit även de anmärkningsvärt höga doser” han ordinerat.
Två avskedandedomar som förtjänar eftertanke
Kan anställdas privatekonomiska situation utgöra sakliga skäl för uppsägning, utgör en slagning på sitt barns far i kundhanteringssystemet ett förtroendeförbrukande agerande oavsett syfte – och vad innebär egentligen ett positivt resultat på drogtest? Tommy Iseskog ger sin syn på två färska avgöranden från Arbetsdomstolen, som kan kräva viss eftertanke för att inte missförstås eller övertolkas.
Överklagade
Läkaren överklagade till Förvaltningsrätten i Stockholm och yrkade i första hand att beslutet skulle upphävas och att någon annan åtgärd enligt patientsäkerhetslagen inte heller skulle vidtas. I andra hand yrkade han att beslutet skulle upphävas och en prövotid beslutas eftersom han medgav vissa brister i sin journalföring.
IVO bestred bifall till överklagandet och yrkade i första hand att beslutet skulle fastställas. I andra hand yrkade IVO att målet skulle återförvisas till HSAN för bedömning av om läkarens rätt att förskriva narkotiska läkemedel skulle dras in eller om han skulle åläggas en treårig prövotid.
”Längst erfarenhet”
Läkaren anförde bland annat att han ”är den person som har längst erfarenhet av att behandla vuxna ADHD-patienter i världen”. Han hävdade även att han är ”den i Sverige och världen som har forskat mest om ADHD, diagnosticering och behandling av vuxna patienter som inte faller inom områdets normalspann”. Han menade att HSAN:s beslut grundar sig på ”enkla observationer av normalpatienter” och att beslutet ”använder begreppet sakkunnig och omsorgsfull vård på ett schabloniserat sätt”.
Vidare anförde läkaren att hans sätt att journalföra ”har kanske inte alltid varit optimalt”, men att ”både han själv och hans patienter förstår sig på journalerna, att sedan inte IVO gör det är en annan sak”. Läkaren menade att han inte skulle ha tid till annat än dokumentation om han skulle journalföra på det sätt som IVO vill. Han hävdade också att han inte kunde journalföra vissa uppgifter eftersom han ”lovar sina patienter katolsk tystnadsplikt”.
”Befogade”
Gällande förskrivningen av läkemedel menade läkaren att han ansett att de omfattningar som har förekommit har varit befogade i syfte att ge sakkunnig och omsorgsfull vård. Han påpekade att de rekommendationer som finns ”utgör just rekommendationer och därför inte är bindande”.
IVO anförde å sin sida att det underlag som läkaren hade skickat in till IVO hade bedömts vara så undermåligt att ”det inte har gått att bedöma vilken vård läkaren har gett sina patienter”. IVO menade att det inte hade varit möjligt att utläsa vilka överväganden läkaren hade gjort när han förskrivit läkemedel.
Förvaltningsrätten konstaterar attrekommendationerna för förskrivning av narkotikaklassade läkemedel inte är bindande och att avsteg ifrån dem kan vara motiverade utifrån patienters vårdbehov. När en läkare gör avsteg från rekommendationerna bör denne enligt domstolen dock vara extra mån om att tydligt motivera sina ställningstaganden, särskilt när patienterna beskrivs som svårbehandlade och ”utanför normalspannet”.
”Betydande risker för patientsäkerheten”
När det kommer till journalföringen menar förvaltningsrätten att läkarens bristande journalföring och ovilja att lämna in kompletta journaler till IVO ”väsentligen försvårat myndighetens uppdrag att i enlighet med patientsäkerhetslagen utöva tillsynen över honom”. Förvaltningsrätten bedömer att den bristande journalföringen, tillsammans med hög förskrivning av narkotikaklassade läkemedel som inte har förklarats eller motiverats i journalerna, har medfört ”betydande risker för patientsäkerheten”.
Förvaltningsrätten anser att bristerna är så allvarliga att läkaren måste anses uppenbart olämplig att utöva yrket som läkare. Åtgärden att återkalla hans läkarlegitimation har enligt domstolen varit motiverad – ”även om en återkallelse är mycket ingripande”.
Förvaltningsrätten avslår därför läkarens överklagande.
En skiljaktig
En nämndeman är skiljaktig och vill i stället upphäva det överklagade beslutet och återförvisa det till HSAN för bedömning av IVO:s andra yrkanden om åtgärder enligt patientskadelagen. Den skiljaktige menar att läkarens yrkesutövning ”har varit behäftad med vissa brister”, men att bristerna inte har varit av den omfattningen att han har visat sig uppenbart olämplig för att utöva yrket som läkare. (Blendow Lexnova)
Bli premiumkund och ta del av alla underliggande handlingar för endast 69 kronor/månad.
