Förslaget till det nya Premiepensionssystemet får ytterligare kritik i remissinstanserna. Denna gång är det Konkurrensverket som menar att utredningsförslaget kan strida mot EU:s upphandlingsregler.
Kritiken mot utredningsförslaget till reformerat premiepensionssystem fortsätter. I dag skriver Konkurrensverkets generaldirektör Rikard Jermsten samt biträdande enhetschef Stefan Jönsson i ett remissvar att förslaget kan strida mot EU:s upphandlingsregler.
Konkurrensverket anser att utredningen inte på ett övertygande sätt har visat att upphandlingar av fonder till premiepensionens fondtorg faller utanför det så kallade upphandlingsdirektivets tillämpningsområde.
”Det är nödvändigt att i det fortsatta lagstiftningsarbetet analysera frågan vidare för att säkerställa att det inte finns några rättsliga hinder, bland annat förslagets förenlighet med EU-rätten, mot att införa ett särskilt regelverk som ska gälla parallellt vid sidan av befintliga upphandlingsregler. Konkurrensverket anser att utredningens förslag på utformning av ett nytt regelverk i vissa delar strider mot upphandlingsdirektivet”.
Befintliga regelverk bör tillämpas
Konkurrensverket skriver att befintliga regelverk om upphandling i första hand bör tillämpas på upphandling av fonder till premiepensionens fondtorg.
Vidare anser Konkurrensverket att ”tidsbegränsade avtal för upphandlade fonder kan vara problematiskt med tanke på syftet med premiepensionssystemet som är att spara långsiktigt”.
Ingen åsikt om antal fonder
Till skillnad från Finansinspektionen, som i sin tur fått massiv kritik på sitt remissvar, har inte Konkurrensverket någon åsikt om antalet fonder att välja mellan, annat än att det alltid bör vara möjligt för nya aktörer att träda in på fondtorget.
Konkurrensverket kan dock konstatera att även om antalet reduceras till 150-200 fonder kommer utbudet vara svåröverskådligt för en sparare utan närmare kunskap eller intresse av fondsparande.
Det är därför viktigt att valarkitekturen utformas på ett sätt som underlättar jämförelser, där spararen själv kan välja vilka faktorer som ska jämföras mellan olika fonder. Valarkitekturen bör inte heller ensidigt vara utformad för att rikta sparare, som vill göra egna val, till förvalsalternativet.
