Riksrevisionen föreslås få en ny ledningsstruktur. Det innebär bland annat att myndigheten ska ledas av en enda riksrevisor som har ansvar för verksamheten inför riksdagen. Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till förslaget medan Vänsterpartiet har invändningar mot förslaget.
Det är riksdagsstyrelsen som föreslår att Riksrevisionen ska få en ny ledningsstruktur. Förslaget går ut på att det endast ska finnas en ansvarig riksrevisor, istället för tre.
Riksdagen ska enligt förslaget också utse en ställföreträdande riksrevisor, som får titeln riksrevisionsdirektör och som ska ha hand om den dagliga administrativa ledningen av myndigheten.
KU ska utse riksrevisionsdirektör
Riksrevisionens uppdrag är att granska vad statens pengar går till, hur de redovisas och hur effektivt de används. Riksdagsstyrelsen har nu presenterat ett förslag som innebär att den ansvarige riksrevisorn i ska samråda med den tilltänkta riksrevisionsdirektören innan en granskning inleds.
Valet av riksrevisionsdirektör ska förberedas av konstitutionsutskottet (KU) och mandatperioden blir sju år, med möjlighet till omval. Samma formella krav gäller på riksrevisionsdirektören som på riksrevisorn.
Riksrevisionsdirektören och riksrevisorn ska vidare ha liknande förutsättningar vad gäller till exempel självständigheten när de utför granskningar och villkoren för uppdraget.
KU föreslår att riksdagen säger ja till riksdagsstyrelsens förslag.
Vänstern har invändningar mot förslaget
Vänsterpartiet har invändningar mot förslaget och vill att riksdagen röstar ned riksdagsstyrelsens förslag. Bland annat med motiveringen att Riksrevisionen skulle bli sårbar med endast en riksrevisor och att detta skulle öka risken för att myndigheten kan uppfattas som politiskt färgad.
För det andra föreslår partiet att riksdagen i ett tillkännagivande uppmanar riksdagsstyrelsen att återkomma med ett förslag till ledningsstruktur som innebär att en chefsriksrevisor och två riksrevisorer utses i stället.
