En bild föreställande en man med pistol i munnen utgör hets mot folkgrupp då den uppmanar till att döda alla muslimer.
Det är däremot inte tillräckligt utrett om det bilden visar faktiskt är något som den tilltalade har publicerat.
Det menar hovrätten som friar en 51-årig man.
Åtal väcktes i Örebro tingsrätt mot en man för hets mot folkgrupp.
Mannen hade enligt åklagaren publicerat en ”skärmdump” av en bild på Facebook som innehållit ett hotfullt budskap mot muslimer med syftning på trosbeskännelse.
I tingsrätten förnekade mannen brott och ifrågasatte bland annat att inlägget publicerats från hans konto och förklarade att det i så fall måste ha varit någon som obehörigen använt hans konto vid tillfället.
Han menade också att det från åklagarens håll inte fanns någon bevisning om när det aktuella inlägget hade publicerats.
Tingsrätten konstaterade inledningsvis att bilden utgör hets mot folkgrupp.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
Inte utom rimligt tvivel
Gärningsbeskrivningen i målet gör gällande att det olagliga innehållet publicerats den 18 september 2017.
Då skärmdumpen funnits på sajten i 13 timmar vid tiden för när anmälan skickats var det enligt tingsrätten inte ställt utom rimligt tvivel att det i och för sig olagliga innehållet publicerades på det datum som åklagaren gör gällande. Tingsrätten ogillade därmed åtalet.
Åklagaren överklagade domen.
Kan enkelt manipuleras
Hovrätten noterar att bevisningen för att inlägget publicerats på sajten utgörs endast av skärmdumpen. Det har i övrigt inte inkommit några andra uppgifter i målet som talar för att bilden överensstämmer med ett faktiskt publicerat inlägg.
I ljuset av att det idag får anses vara allmänt känt att en bild som den aktuella, det vill säga en skärmdump, enkelt kan manipuleras och förfalskas menar hovrätten att det inte är tillräckligt utrett om skärmdumpen motsvarar publicerat innehåll på Facebook.
Redan på den grunden ska den tilltalade frikännas.
Hovrätten fastställer därmed tingsrättens domslut. (Blendow Lexnova)
