Hovrätten ändrar den friande tingsrättsdomen och fäller en man för rattfylleri och ringa narkotikabrott.
Att Polisens blodprov inte har gett utslag för en narkotikaklassad medicin som mannen använder gör inte att det finns skäl att ifrågasätta testets tillförlitlighet.
Det är istället bevisat att mannen med uppsåt tagit amfetamin och sedan kört bil.
En man i 35-årsåldern åtalades i Växjö tingsrätt för rattfylleri och ringa narkotikabrott. Mannen hade stoppats av polis när han en dag i februari 2019 var på väg hem efter ett sjukhusbesök i Ljungby. Polisen hade uppfattat mannen som narkotikapåverkad och ett blodprov hade gett utslag för amfetamin.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
”Måste blivit fel”
Mannen förklarade i tingsrätten att alkohol och droger skulle kunna vara dödliga för honom eftersom han har ett allvarligt hjärtfel. Han hade däremot tagit två narkotikaklassade mediciner dagen före körningen. Dessa innehåller dock inte amfetamin utan bensodiazepiner. Eftersom detta inte gett utslag menade mannen att något måste ha blivit fel med Polisens test.
Tingsrätten konstaterade att analysresultatet talade mycket starkt för att mannen hade använt amfetamin. Domstolen ansåg samtidigt att det var ”besvärande” att mannen vid två tidigare tillfällen dömts för ringa narkotikabrott.
Tingsrätten friade
Domarna ligger dock många år tillbaka i tiden och enligt tingsrätten gick det inte att bortse från de omständigheter runt provtagningen som mannen hänvisat till. Den medicin som mannen har förskriven och använder innehåller bensodiazepiner – men i analysresultatet anges det under bensodiazepiner ”ej påvisat”. Att medicinen inte lett till utslag i blodprovet gjorde enligt tingsrätten att det fanns ”anledning att ifrågasätta om inte något kan ha blivit fel i samband med provtagning och/eller analys”. Tingsrätten beslutade med hänsyn till detta att ogilla åtalet.
Göta hovrätt river nu upp tingsrättens dom och dömer mannen till 50 dagsböter på totalt 5 000 kronor för rattfylleri och ringa narkotikabrott.
Inte skäl ifrågasätta
Hovrätten anser till skillnad från tingsrätten inte att det finns anledning att ifrågasätta analysresultatet. ”Det förhållandet att [mannen] måhända intagit vissa narkotikaklassade mediciner dagen innan som inte gett utslag vid provtagningen medför inte någon annan bedömning”, skriver hovrätten.
Mannen har i sin tur inte kunnat lämna några uppgifter som kan förklara det positiva utslaget för amfetamin. Han måste i och med det uppsåtligen ha kört bil efter att ha tagit amfetamin och åtalet är därför styrkt. (Blendow Lexnova)
