– Vem som helst kan göra en ansökan. Vi kan ju se en risk att personer som blir dömda för brott till utvisning gör en ansökan enligt gymnasielagen, och det faktum att de gjort en ansökan innebär att vi inte kan verkställa utvisningsbeslutet, säger kommissarien Patrik Engström, chef för gränspolisen till Sveriges Radio.
I grova drag innebär lagändringen att ungdomar, som annars bara skulle få ett kortare uppehållstillstånd, i vissa fall kan få stanna längre för att hinna gå ut gymnasiet.
Kan ansöka om och om igen
Enligt gränspolisen har många personer med utvisningsbeslut den senaste tiden skickat in ansökan om att få stanna, med hänvisning till den nya gymnasielagen.
En sådan ansökan innebär ett verkställighetsstopp till dess att ansökan är färdigutredd.
– Som lagstiftningen är konstruerad nu, i och med att det är ansökan som innebär verkställighetsstopp, betyder att även när du har fått ett beslut, och det beslutet har vunnit laga kraft, så kan du ansöka igen. Då inträder ett nytt versktällighetshinder, säger Patrik Engström.
Försvårar polisens arbete
Trots att en ansökan som gäller gymnasielagen är uppenbart ogrundad så genomförs inga utvisningar – någonting som enligt Patrik Engström försvårar polisens möjlighet att leva upp till regeringens krav att öka antalet verkställda utvisningar.
