Under förra året motsvarade de offentliga upphandlingarna som gjordes av stat, kommun och landsting cirka en femtedel av Sveriges BNP, cirka 634 miljarder kronor.
Men trots att Sverige ofta lyfts fram som ett av världens minst korrupta länder och med en välfungerande förvaltning, ”så kan det ändå finnas problem med nepotism, jäv och egennyttig hantering av allmänna medel”, skriver Riksrevisionen. Nyligen inleddes därför en granskning av ”i vilken utsträckning inköp från anställdas och anställdas anhörigas företag förekommer i offentliga upphandlingar”.
Inte mutor och bestickning
Enligt myndigheten kan det handla om tillfällen där myndighetens ”saklighet och opartiskhet kan ifrågasättas”, utan att det för den delen handlar om mutor och bestickning.
– Granskningens grundfråga är om myndigheternas interna kontroll mot förtroendeskadliga inköp är tillräcklig. När anställda och deras anhöriga har intressen i företag på marknader där myndigheter handlar varor och tjänster är det helt centralt att myndigheten inte kan misstänkas för att ge sådana företag osakliga fördelar, säger riksrevisor Helena Lindberg i en presskommentar.
Fem myndigheter granskas
I granskningen kommer Riksrevisionen att undersöka fem myndigheter: Arbetsförmedlingen, Polisen, Skogsstyrelsen, Tillväxtverket och Trafikverket.