Den 57-årige mannen ska ha gått in som styrelseledamot i bolagets styrelse en kort tid innan bolaget gjorde värdeminskningsavdrag för ett flygplan. Efter att avdragen utnyttjats upplöstes bolaget genom fusion.
66 miljoner i skatteskulder
Skatteverket begärde vid förvaltningsrätten i Stockholm att den tidigare styrelseledamoten skulle förpliktigas betala drygt 66 miljoner kronor i obetalda skatter i det aktuella bolaget.
Enligt Skatteverket var han delaktig i ett ”avancerat skatteplaneringsupplägg” där bolaget inte hade förvärvat något flygplan i verklig mening och det hade därför inte förelegat någon avdragsrätt. Skatteskulderna hade förfallit till betalning när mannen var styrelseledamot i bolaget.
Upphört som skattesubjekt
Mannen hävade dock att han inte var betalningsskyldig och att ”en okänd borgenär” inte ska kunna ”dyka upp efter det att fusionen genomförts och påstå sig ha en fordran som det övertagande bolaget ska betala”. Bolaget hade enligt honom upphört som skattesubjekt och Skatteverkets beslut därför var felaktigt.
”Väl medveten om riskerna”
Förvaltningsrätten konstaterade dock att det framgår av praxis att Skatteverket kan fatta beslut om det överlåtande bolagets tidigare inkomsttaxeringar och att det upplösta bolaget var att anse som skattesubjekt för de aktuella åren.
Enligt förvaltningsrätten framstod det som att den tidigare styrelseledmaoten hade varit ”väl medveten om innebörden och riskerna med det aktuella upplägget”. Det var därför inte ”oproportionerligt” att bifalla Skatteverkets ansökan och ålägga mannen fullständigt betalningsansvar.
Hävdade rättegångfel
Mannen överklagade domen till Kammarrätten i Stockholm och hävdade att förvaltningsrätten hade gjort sig skyldig till grovt rättegångsfel ”genom att inte göra en prövning av hans invändning om att reglerna om företrädaransvar inte kan tillämpas när den underliggande skattefordran fastställts med tillämpning av s.k. genomsyn”.
Kammarrätten anser dock inte att förvaltningsrätten har gjort något fel och skriver att det ”inte finns något hinder mot att fastställa ett bolags skattskyldighet genom en bedömning av rättshandlingars verkliga innebörd”. Det vill säga att bolaget ”inte hade förvärvat något flygplan i verklig mening och att det därför inte förelegat avdragsrätt avseende kostnader hänförliga till flygplanet”.
”Grovt oaktsamt ”
Kammarrätten konstaterar vidare att det ”måste ha framstått som uppenbart för mannen som enligt egen utsago hade stor erfarenhet och kompetens på området att det förelåg en väsentlig risk för att avdragen skulle komma att underkännas”.
Agerandet har därmed i vart fall varit grovt oaktsamt enligt kammarrätten som därmed avslår överklagandet. Mannen ska, solidariskt med sitt bolag, betala mångmiljonbeloppet till staten.
