Journaluppgifter om en avliden man som skulle användas i en testamentstvist kan lämnas ut till hans arvingar.
Kammarrätten anser att det inte skulle innebära en kränkning av hans minne eller vara till men för anhöriga då den avlidnes partner medgett att journalerna skulle lämnas ut.
Två arvingar till en avliden man klandrade hans testamente efter att mannens partner angivits som universell testamentstagare, trots att förhållandet bara hade pågått en kort tid före mannens död. Arvingarna menade att testamentet hade upprättats under påverkan av en psykisk störning, då mannen hade diagnosen bipolär sjukdom och dessutom drabbats av en stroke strax före upprättandet. De begärde ut journaler om den avlidne mannen från Region Jönköpings län. De fick ut journaler från psykiatrin men inte från medicinavdelningen efter ett beslut från regionen fattat i juli 2019.
Sekretess huvudregel
Beslutet att inte lämna ut journalerna från medicinavdelningen överklagades till Kammarrätten i Jönköping. Enligt rätten är huvudregeln att sekretess gäller vid prövning av utlämnande av uppgifter som rör någons hälsotillstånd och andra personliga förhållanden. Den typen av uppgifter får bara lämnas ut om det står klart att individen eller närstående inte kommer lida men om uppgifterna röjs. Rätten tar också upp praxis från Högsta förvaltningsdomstolen, enligt vilken det finns ett sekretesskydd även för avlidna. Sekretessen bör kunna gälla om uppgifterna kränker den avlidnes frid, exempelvis om uppgifterna är integritetskänsliga eller det kan antas att den avlidne inte hade velat att någon skulle få reda på uppgifterna efter hans eller hennes död.
Partner medgett utlämnande
I det här fallet anser domstolen att både arvingarna och den avlidnes partner ingår i den krets av närstående som är av intresse vid sekretessprövningen. Den bedömer också att hans partner har haft en aktiv anhörigroll och fått löpande information om hans tillstånd. Hon medger att journalerna lämnas ut, vilket talar för att den avlidne mannen inte skulle ha haft några invändningar mot att handlingarna under hans livstid hade lämnats ut till anhöriga. Av den anledningen anser kammarrätten att uppgifterna i journalen kan lämnas ut till arvingarna utan att den avlidnes frid kränks och utan att hans närstående lider men. Att journalerna kan komma att användas i en tvist om arvet efter till avlidne mannen saknar betydelse för bedömningen.
Kammarrätten ger därför arvingarna rätt i att journalerna från medicinavdelningen kan lämnas ut. (Blendow Lexnova)
