Nyligen lade regeringen fram ett nytt förslag som ska beränsa uttaget av studiemedel för utlandsstudier. Bakgrunden är att man 2015 införde generösare bestämmelser som bland annat gjorde det möjligt med ett högre uttag av så kallade merkostnadslån för undervisningsavgifter.
Skuldsättningen har ökat
En följd av reformen blev att skuldsättningen för studerande på gymnasiala språkkurser har ökat kraftigt, enligt uppgifter från Centrala studiestödsnämnden (CSN). Dessutom studerar allt färre personer vid de utländska prestigeuniversiteten samtidigt som utlandsstuderande på eftergymnasial nivå lånar mer än tidigare.
För att bromsa utvecklingen mot högre skuldsättning föreslår alltså regeringen att bestämmelserna om merkostnadslån för undervisningsavgifter ska ändras. Bland annat ska det inte gå att få en mycket stor lånesumma utbetald vid ett och samma tillfälle.
Odemokratiska lärosäten
Promemorian innehåller också förslag om att kunna vägra studiemedel för utlandsstudier för svenska studenter som studerar på religiösa universitet där till exempel kvinnor inte är tillåtna.
Det handlar om att studiemedel inte bör lämnas för utbildningar som är oförenliga med den svenska regleringen på området, som exempelvis regeringsformens bestämmelser om mänskliga fri- och rättigheter.
Bidragsfusk
En annan effekt av reformen från 2015 har varit att bidragsbrotten har ökat när det gäller studiemedel för gymnasiala språkstudier. Genom att minska utbetalningar av stora merkostnadslån tror man att detta problemet kommer att minska eftersom det blir svårare att snabbt få ut stora summor genom att till exempel förfalska studieintyg och betyg.
Regeringen lyfter också fram att CSN har blivit bättre på att undersöka, följa upp och polisanmäla misstänkt bidragsfusk.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft i maj nästa år men ska tillämpas från halvårsskiftet. Men först ska remissinstanserna säga sitt.
