– Att pröva en persons rätt till arbetslöshetsersättning är en myndighetsliknande verksamhet och då är det viktigt att lagens bestämmelser om likvärdighet i bedömningarna efterlevs, säger riksrevisorn Stefan Lundgren.
Stefan Lundgren anser att skillnaderna i A-kassornas bedömningar avspeglas i hur vanligt det är att Arbetsförmedlingens så kallade underrättelser leder till sanktioner hos de olika A-kassorna – och i förlängningen till att ersättningen de facto riskerar att dras in.
Måste leva upp till villkor
För att kunna få arbetslöshetsersättning måste den arbetssökande leva upp till vissa villkor. Den arbetssökande ska ha för avsikt att arbeta, kunna ta ett jobb och vara anmäld på Arbetsförmedlingen.
I praktiken handlar det bland annat om att aktivt söka lämpliga tjänster och att lämna in så kallade aktivitetsrapporter till Arbetsförmedlingen.
Arbetsförmedlingen ska underrätta A-kassorna om de arbetssökande inte lever upp till dessa krav.
195 000 underrättelser
Under år 2016 skickade Arbetsförmedlingen cirka 195 000 sådana anmälningar – så kallade underrättelser – till A-kassorna. De flesta handlade om att den arbetssökande inte hade lämnat in sin aktivitetsrapport i tid.
Riksrevisionen skriver:
”Det finns sedan tidigare indikationer på stora variationer i hur de olika A-kassorna hanterar dessa underrättelser, och i vilken utsträckning som Arbetsförmedlingens underrättelser resulterar i sanktioner och indragen ersättning hos A-kassorna. Några fördjupade studier av vad som kan förklara dessa skillnader har dock aldrig gjorts.”
Likvärdig prövning?
Riksrevisionen har därför beslutat sig för att genomföra en granskning. Syftet är att undersöka om Arbetsförmedlingens underrättelser prövas på ett likvärdigt sätt av A-kassorna och om den statliga tillsynen, styrningen och uppföljningen ”främjar en likvärdig bedömning vid A-kassorna”.
