Fallet handlar om en kvinna som stämde en man vid Blekinge tingsrätt och begärde att få ersättning för en så kallad laglottskränkning efter hennes mammas död. Totalt handlade det om cirka 1,3 miljoner kronor.
Enligt kvinnan hade mannen fått tre fastigheter i gåva av hennes mamma – någonting som skulle likställas med testamente enligt ärvdabalken varvid kvinnan själv hade rätt till sin laglott.
Ettårsfristen började löpa
Efter det att kvinnan hade lämnat in sin stämningsansökan uppkom frågan om den hade lämnats in i tid, alltså inom den ettårsfrist som gäller för förskott på arv.
Enligt mannen är det datumet för bouppteckningsförrättningen som avgör när ettårsfristen börjar löpa men enligt kvinnan kan boupptäckningen inte anses som avslutad förrän den hade undertecknats av mannen i egenskap av bouppgivare tillsammans med förrättningsmännen.
Mannen hade inte inkommit med undertecknad bouppteckning förrän ett par månader efter förrättningen.
Undertecknad i godtagbart skick
Tingsrätten ansåg att bouppteckningen först i undertecknad form och när den är godtagbar för registrering hos Skatteverket skulle anses vara avslutad. Tidsfristen skulle därför börja gälla först vid undertecknandet.
Tingsrätten gick därmed på kvinnans linje och slog fast att hennes talan hade väckts i tid.
Mannen överklagade till Hovrätten över Skåne och Blekinge som dock rev upp tingsrättens avgörande och gick på mannens linje.
Hovrätten hade annan uppfattning
Hovrätten slog fast att det är tidpunkten när bröstarvingarna har fått möjlighet att bilda sig en uppfattning i den här typen av frågor som ska vara avgörande någonting som enligt hovrätten vanligtvis får anses ha skett vid förrättningen.
Hovrätten ansåg därför att kvinnan hade väckt sin talan för sent och den därför skulle avvisas.
Kvinnan överklagade till Högsta domstolen – som nu beslutar att meddela prövningstillstånd i målet.