– Vi behöver säkerställa att myndigheterna på ett bättre sätt ska kunna ta del av uppgifter som gör att fler försök till fusk i välfärdssystemen kan upptäckas och stoppas, säger socialminister Annika Strandhäll.
Förra året lämnade den utredning som initierats för att komma till bukt med så kallad välfärdsbrottslighet sitt slutbetänkande till regeringen.
Välfärdsbrottslighet avser ett brottsligt utnyttjande av välfärdssystemen och andra näraliggande skattefinansierade och skattesubventionerade system.
Syfte
Utredningens syfte har varit att identifiera risker i systemen och att föreslå åtgärder för att effektivt förebygga och ingripa mot brottslighet av detta slag.
Utredningens kartläggning omfattade brottslighet som riktas mot flera olika utbetalande aktörer.
Begränsningar i vägen
Nu pågår ett uppföljningsarbete i regeringen och man har lämnat förslag på lagändringar som skapar möjligheter för myndigheterna att inhämta mer information om bland annat företag.
Idag begränsas Försäkringskassans möjligheter att begära in uppgifter eftersom myndigheten bara kan inhämta uppgifter om fysiska personer. Utredningen har föreslagit att myndigheten ska kunna hämta in uppgifter om en juridisk person – men endast när det gäller uppgifter om pengar som kommer från trygghetssystemen.
Två lagförslag
Regeringen har därmed gett Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten i uppdrag att utreda ett genomförande av två lagförslag från utredningen.
Bägge lagförslagen gäller utökade möjligheter att inhämta uppgifter som beslutsunderlag och för kontroll- till exempel ekonomisk information om assistansföretag, tandvårdsföretag med flera.
Myndigheterna ska även självmant föreslå lagändringar baserade på utredningens slutsatser.
Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten ska redovisa sina uppdrag till regeringen senast den 3 april.
