Fallet gäller den offentliga upphandling av juridiska tjänster som nyligen genomfördes vid E-hälsomyndigheten.
När en av de förlorande advokatbyråerna begärde att få ta del av handlingarna för den vinnande byrån fick de dock neh från myndigheten.
Specifik och generell sekretess
E-hälsomyndigheten hänvisade både till den specifika sekretess som reglerar just E-hälsomyndighetens verksamhet och den generella sekretess som kan bli aktuell när privata företag tecknar kommersiella avtal med myndigheter.
Advokatbyrån överklagade beslutet till Kammarrätten i Stockholm.
Enligt advokatbyrån var E-hälsomyndighetens specifika regel i offentlighets och sekretesslagen inte tillämplig eftersom den endast är till för att reglera E-hälsomyndighetens kärnverksamhet – och inte den här typen av externa avtalsförhållanden.
Verksamhet som avser hälso- och sjukvård
I rubriken till det kapitel i offentlighets- och sekretesslagen där paragrafen finns framgår att kapitlet gäller ”sekretess till skydd för enskild i verksamhet som avser hälso- och sjukvård, m.m.” och av den specifika bestämmelsen framgår att ”sekretess gäller hos E-hälsomyndigheten för uppgift om en enskilds affärs- eller driftsförhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.”
Presumtion för offentlighet
När det gällde den generella regern hävdade advokatbyrån att rekvisitet ”att det av särskild anledning kan antas att enskild lider skada” – ett så kallat kvalificerat rakt skaderekvisit där det råder stark presumtion för offentlighet – inte kunde anses vara uppfyllt i detta fall.
Advokatbyråns uppfattning redovisas i kammarrättens dom:
”Det finns inte någon särskild anledning att anta att A (den andra advokatbyrån) skulle drabbas av skada för det fall byråns angivna priser skulle lämnas ut. Advokatbranschen är en bransch med relativt homogen prissättning och där det framförallt är kunskaper och kvalitet som styr konkurrensen.”
”Priset i sig kan visserligen vara ett konkurrensmedel men det saknas anledning att anta att ett utlämnande av priserna skulle kunna skada A. Därutöver har A:s priser i tidigare upphandlingar lämnats ut. Eftersom A:s prissättningsmodell är känd sedan tidigare saknas i nu aktuellt fall anledning att vägra ett utlämnande.”
Kan inte bedöma lagenligheten
Advokatbyrån pekade i sitt överklagande på att det var av stor vikt att få information om såväl byråns priser som byråns förklaring till sitt ”onormalt låga anbud”:
”Utan denna information har vi ingen reell möjlighet att bedöma om E-hälsomyndigheten har agerat i enlighet med bestämmelserna om offentlig upphandling.”
Kammarrätten anser dock att båda de sekretessbestämmelser som myndigheten har åberopat är tillämpliga.
När det gäller den specifika bestämmelsen så gäller sekretessen enligt kammarätten ”generellt hos E-hälsomyndigheten”. Eftersom detta är den bestämmelse som ger det starkaste skyddet så är det också den som ska ligga till grund för bedömningen.
Förblir hemligt
Kammarrätten anser att de uppgifter som advokatbyrån vill ta del av – alltså prisuppgifter och underlaget för dessa – ”är av sådant slag att det kan antas att den enskilde lider skada om uppgifterna röjs”.
Advokatbyråns begäran att få ta del av konkurrentens anbud avslås därmed.
