Under hösten genomförde justitiekansler Anna Skarhed och hennes personal en inspektion av åklagarkammaren i Göteborg. Inspektionen visade att handläggningstiden hade blivit ”onödigt lång” i ett antal ärenden.
Orsaken verkar enligt JK i de flesta fall ha berott på polisen eller på att den misstänkte avvikit. I ett par fall riktas kritiken direkt mot åklagarna.
JK noterar att åklagarna själva lyfter fram bristerna i kvaliteten i de polisledda förundersökningarna och kallar det en ”utmaning”.
Ingen aktivitet hos polisen
JK skriver bland annat att det finns exempel på att åklagarnas påminnelser ”inte har föranlett någon aktivitet hos polisen”. Detta gäller enligt JK främst ärenden som handläggs av polisens bedrägerirotel men att även ärenden som gäller våld mot person och sexualbrott som ”har blivit liggande hos polisen”.
I ett ärende hade åklagaren skickat sammanlagt 16 påminnelser om att genomföra direktiv utan att något hände. Den misstänkte hade identifierats i juni 2011 men i november 2017 väntade åklagare fortfarande på ett utkast till förundersökningsprotokoll från polisen.
Även åklagarna passiva
I ett annat fall konstaterades närmare två års inaktivitet från åklagarens sida i fråga om att driva förundersökningen framåt. ”En sådan lång period av passivitet är inte acceptabel”, skriver JK och kritiserar åklagarkammaren.
När det gäller ärenden där den misstänkte lämnat landet fanns det enligt JK flera ärenden med ”problem”.
JK har också uppmärksammat ärenden där den misstänkte avvikit, där det handlar om mycket grov brottslighet mot person och där handläggningen under flera perioder verkar ha stått helt stilla.
Orsaken till detta verkar enligt JK ha varit en kombination av resursbrist hos polisen, att åklagaren inte har följt rotelvårdsföreskrifterna fullt ut och att det har funnits behov av internationella kontakter i ärendet.
JK framhåller att det i den typen av ärenden ”bör vara särskilt angeläget att utredningen tilldelas de resurser som krävs”.
Inte hållit tidsfrister
JK har även granskat hur åklagarkammaren handlägger barnärenden och konstaterat att man i ett antal pågående ärenden har överskridit den lagstadgade tidsfristen på tre månder, med ibland flera månader.
Men JK anser ändå att handläggningen har sköts ”på ett rättssäkert och i huvudsak effektivt sätt”. Berörda åklagare kan enligt JK inte heller ”lastas för att förundersökningarna i vissa ärenden hade dragit ut på tiden”.
I ett antal fall har inte heller åklagarmyndighetens egna riktvärde om barnförhör följts. Ett sådant ska hållas inom två veckor men JK har funnit fall där ett första barnförhör har hållits flera månader efter att ärendet har kommit in till åklagaren.
Tveksamt med åtalsunderlåtelse
När det gäller åtalsunderlåtelse uppmärksammar JK bland annat ett ärende som avsåg ofredande mot en före detta sambo där målsäganden hade fått ett hundratal SMS med ett otrevligt och hotfullt innehåll.
Åklagarens beslut att meddela åtalsunderlåtelse kan enligt JK ”diskuteras” eftersom det var fråga om ett stort antal SMS med hotfulla inslag under en längre period mot en enskild.
Minskat antal ärenden
JK konstaterar också att antalet inkomna ärenden till åklagarkammaren i Göteborg har minskat under de senaste åren och inte beräknas öka under år 2017 där prognosen legat på 28 555 ärenden. Detta är enligt JK ett resultat av att de polisledda förundersökningarna ökar, medan de åklagarledda förundersökningarna minskar.
Kammarens genomsnittliga genomströmningstid från anmälan till beslut uppgick i oktober 2017 till 87 dagar vilket är kortare än kammarens riktvärde men en ökning med fyra dagar jämfört med samma månad 2016.