Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har till uppgift att utöva tillsyn över de brottsbekämpande myndigheterna när det gäller bland annat hemliga tvångsmedel – till exempel avlyssning.
När nämnden uppmärksammar brister som kan utgöra brott ska detta anmälas till åklagare.
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har vid 14 tillfällen anmält sådana fall till Åklagarmyndigheten. En av nämndens anmälningar har lett till ett strafföreläggande – men inte ett enda fall har lett till åtal.
”Romregistret” utreddes
Nämndes ordförande, den före detta lagmannen Sigurd Heuman, är förvånad och kritisk:
– Min allmänna reflektion är att det är förvånande att inte flera fall har lett till strafföreläggande eller lagföring med tanke på de fel som vi har uppmärksammat.
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden uppmärksammade genom sin granskning bland annat polisens så kallade ”romregister”.
– Med tanke på att staten ådrog sig cirka 150 miljoner kronor i skadestånd för polisens hantering av romregistret är det nog många som tycker att det är anmärkningsvärt att någon ansvarstalan aldrig fördes i det fallet, säger Sigurd Heuman.
Komplext regelsystem ingen ursäkt
Hur och när hemliga tvångsmedel får användas regleras av ett komplext regelverk. Detta är dock normalt inte något försvar för en felaktig tillämpning, påpekar Sigurd Heuman.
– Reglerna kring användningen av hemliga tvångsmedel utgör viktiga rättssäkerhetsgarantier som har satts upp till skydd för den enskilde.
– Felaktig tillämpning av dessa regler är därför allvarligt. Regelsystemet är många gånger komplext, men det kan inte, annat än i undantagsfall, vara en ursäkt för felaktig tillämpning.
”Bör överväga överprövning i framtiden”
Sigurd Heuman har inget svar på varför ingen av nämndens anmälningar har lett till åtal men säger till Dagens Juridik att nämnden i framtiden bör använda sig av möjligheten till överprövning.
– I framtiden bör nämnden närmare överväga att begära överprövning av åklagares beslut att lägga ned en förundersökning. Vi har hittills inte utnyttjat den möjligheten även om vi ibland övervägt den i fall som vi tyckt varit särskilt flagranta.
