Hittills har inte Finanspolisen stoppar en enda transaktion med misstänkt koppling till kriminell verksamhet sedan lagen trädde i kraft 2014, rapporterar DN som granskat om Finanspolisen, Säpo och Ekobrottsmyndigheten har använt sig av de möjligheter som lagen numera ger.
Sedan juli 2014 har Finanspolisen rätt att använda sig av ett så kallat dispositionsförbud som innebär att man kan stoppa en misstänkt transaktion tillfälligt. Förbudet får gälla i högst två arbetsdagar och under den tiden ska det prövas av åklagare.
Olika typer av lån finansierar terror
Bland de finansieringskällor som förekommer när det handlar om pengar till terrororganistioner finns olika typer av lån men även moms- och bidragsbedrägerier samt fejkade insamlingar till välgörenhet.
Man använder sig av bland annat växlingskontor, välgörenhet och smuggling för att föra över pengarna till mottagarna.
Det svenska arbetet mot finansiering av terrorism styrs av ett administrativt och ett straffrättsligt regelverk samt internationella överenskommelser som gör det förbjudet att tillhandahålla vissa typer av varor och tjänster till särskilt utpekade personer och organisationer.
Penningtvättslagen reglerar bekämpningen
I Sverige är det framför allt penningtvättslagen som reglerar bekämpningen medan Finansinspektionens utövar tillsyn över att de finansiella företag som omfattas av penningtvättslagen följer de regler som finns där. Banker och andra finansinstitut anmäler allt oftare misstänkt terrorfinansiering, enligt Finanspolisens senaste årsrapport.
Men enligt DN:s granskning är det sämre ställt med användningen av dispositionsförbudet. Under de drygt två som den nya lagen gällt har Finanspolisen hittills inte fryst en enda krona, skriver DN, vilket också bekräftas av Finanspolisens chef Angelica Wallmark.
Bankerna måste låta pengarna gå vidare
När polisen inte stoppar transaktionen måste bankerna genomföra den. Förutom direkta överföringar till utländska konton kan det enligt DN handla om betalningar över internet och Swish, förmedling av pengar via Western Union-nätet, rena kontantuttag och beviljande av lån.
Enligt Angelica Wallmark är det bevissvårigheter som ligger bakom polisens oförmåga att stoppa transaktionerna. Detta bekräftar även Säpo som uppger för DN att man ”inte har haft omständigheter i tillräcklig omfattning som har gjort det möjligt”.
Endast två har dömts för terrorfinansiering
Inte heller Säpos egen övervakning av våldsbejakande extremism i Sverige har enligt DN lett till några initiativ om att stoppa misstänkta transaktioner.
Enligt DN:s kartläggning har endast två personer dömts för terrorfinansiering, för elva år sedan, trots att det redan 2002 blev olagligt att stödja terrorverksamhet med pengar. Enligt Säpo beror det på att man haft fokus på hot om terrorattentat istället.
Skatteverket spårar svarta misstänkta terrorpengar
En annan myndighet som verkar vara betydligt mer effektiv är Skatteverket som spårar misstänkta svarta terrorpengar. Dit ska även Säpo numera lämna över namn på misstänkta personer. Där gjorde SVT nyligen en kartläggning av det som kallas för projekt Snowball med ett hundratal skattebeslut som rör 65 personer.
Skatteverket har nyligen fått in fler än 200 tips från Säkerhetspolisen om personer som misstänks bidra till terrorfinansiering. Enligt Skatteverkets uppgifter till SVT har det i många fall visat sig finnas pengar på de här personernas konto eller tillgångar på annat sätt som inte har någon naturligt förklaring.
Ofta förs pengarna vidare, ibland till utländska konton som Skatteverket inte kan följa. Det myndigheten däremot gör är att kräva in skatt för de upptäckta pengarna.
