Dagens Juridik har tidigare rapporterat om fallet med fem enhetschefer vid Säkerhetspolisen – polisintendenter och polisöverintendenter – med ansvar för bland annat terroristbekämpning, kontraspionage och författningsskydd.
Material hade inte förstörts
Vid en inspektion som Säkerhets- och Integritetsskyddsnämnden genomförde 2009 uppdagades att dessa inte hade förstört material från hemliga avlyssningar – trots att åklagare hade beslutat om detta.
Nämnden anmälde även då Säpo till åklagare.
Chefsåklagare Per Lind vid Riksenheten för polismål inledde förundersökning och kunde konstatera att Säpo under minst fem år ”systematiskt och i betydande omfattning” hade sparat material från hemliga avlyssningar – trots att det alltså fanns åklagarbeslut på att materialet skulle förstöras.
En kontroll av Säpos datasystem visade dessutom att materialet hade använts i det fortsatta arbete och att det alltså inte handlade om något enskilt förbiseende där materialet hade ”glömts bort” i systemen.
Delgavs misstanke
De fem Säpocheferna delgavs misstanke om tjänstefel men till slut beslutade åklagaren att inte väcka åtal.
Brotten var, objektivt sett, styrkta men chefsåklagaren ansåg att enhetscheferna inte kunde ställas till svars för sina gärningar eftersom de saknade ”erforderlig kompetens och relevant utbildning i hantering av hemliga tvångsmedel” – någonting som de misstänkta cheferna själva hade åberopat som grund när de nekade till brott.
Ärendet granskades senare av dåvarande chefs-JO Mats Melin som inte heller fann skäl att väcka åtal – dock med det tillägget att det vid Säpo ”har varit en faslig oreda när det har gällt ansvarsförhållanden och rutiner för att verkställa åklagares beslut om förstörelse, vilket i sin tur medför att straffrättsligt ansvar blir i det närmaste omöjligt att utkräva”.
Foto: Henrik Montgomery/TT
