Kartläggningsverktyget tas fram med hjälp statliga medel och leds av den ideella organisationen Rättsviseförmedlingen. Organisationens syfte är att, precis som verktyget, se till att fler än de människor som tillhör normen får representeras i offentligheten. Verktyget ska bland annat kartlägga personer utifrån deras etniska bakgrund, kön och ålder.
Kritik på flera områden
Men juristen Clarence Crafoord som är chef för Centrum för rättvisa skriver i ett debattinlägg på SVT Opinion att verktyget är väldigt problematisk.
”Etnisk kartläggning är inte bara principiellt fel och praktiskt svårt och farligt. Mycket talar för att det också är olagligt.”
Crafoord lyfter fram att det strider mot likabehandlingsidén att kartlägga människor utifrån faktorer som de själva inte kan påverka.
”Det är fel och oroväckande att staten engagerar sig i ett projekt av det här slaget. Särskilt om man betänker de historiska erfarenheterna av etnisk kartläggning som finns i vårt land.”
Europakonventionen och personuppgiftslagen
Han skriver också att kartläggningsverktyget kan vara olagligt.
”Till att börja med måste varje individ ge sitt uttryckliga samtycke till medverkan och ha möjlighet att avstå. Det gäller också att tydligt ange syftet med undersökningen för att individen ska kunna ta ställning till sin egen medverkan. Annars riskerar kartläggningen att kränka enskilda människors rätt till personlig integritet – en rätt som skyddas i både Europakonventionen och den svenska grundlagen.”
Debattförfattaren pekar även på att projektet kan strida mot personuppgiftslagen.
”Enligt huvudregeln i PuL är det förbjudet att behandla personuppgifter som avslöjar etniskt ursprung. Sådana uppgifter kan till exempel vara hudfärg samt namn och språkkunskaper som behandlas tillsammans. Även en uppgift om en persons modersmål är en sådan uppgift som kan avslöja etniskt ursprung.”
Rätten till självidentifiering
Dessutom, menar Clarence Crafoord, gäller rätten till självidentifiering.
”En person med exempelvis romsk bakgrund har själv rätt att bestämma om denne vill betraktas som rom eller ej – något som bland annat framgår av en Europarådskonvention som trädde i kraft 1998.”
Foto: Caroline Tibell/Rättsviseförmedlingen, Centrum för rättvisa
