Teresa Lewis avrättades genom giftinjektion tidigt på fredagen svensk tid. Hon blev den tolfte kvinnan att avrättas sedan dödsstraffet återinfördes 1976.
Lewis dömdes efter att två män skjutit ihjäl hennes 51-årige make och 25-årige styvson. Enligt domstolen låg hon bakom morden. Motivet ska ha varit arvet efter maken, samt styvsonens livförsäkring på 2,4 miljoner kronor.
Kvinnan led enligt läkarutlåtanden av en personlighetsstörning och var därtill beroende av receptbelagda läkemedel. Hon var också lågintelligent, på gränsen till efterbliven. Hennes intelligenskvot har i två undersökningar som genomförts efter domens avkunnande uppmätts till 70 respektive 73.
Avrättningen har mötts av protester, bland annat eftersom Högsta domstolen i ett avgörande från 2002 fastslagit att mentalt efterblivna inte får dömas till dödsstraff. Kritiker menar också att kvinnan, som erkänt brott, manipulerats av männen – som till skillnad från Lewis dömdes till livstids fängelse.
Avrättningen föregicks av försök att få USA:s Högsta domstol att ingripa. EU har också skrivit till Virginias guvernör Robert F McDonnell i syfte att få dödsstraffet omvandlat till livstids fängelse.
Fredrik Olsson
fredrik.olsson@dagensjuridik.se
