Utredningen har velat komma till rätta med de regleringar i den nuvarande förvaltningslagen som visat sig vara ”till mer skada än nytta”, som bestämmelserna om omprövning och rättelse.
”Det övergripande temat har varit att ta bort onödiga hinder för ett rättssäkert förfarande utan att effektiviteten därför hämmas. Vår genomgång har visat att detta i flera olika hänseenden är möjligt. Även med mindre korrigeringar kan man uppnå betydande resultat och erbjuda den enskilde en rättssäkerhet, som han eller hon tidigare förvägrats eller i vart fall inte uttryckligen tillerkänts i lagen.”
Utredningen föreslår en kodifiering av principerna om legalitet, objektivitet och proportionalitet. Det senare innebär att ingrepp bara får ske om det avsedda resultatet står i proportion till de olägenheter ingreppet innebär för den enskilde, även om det skulle vara önskvärt för samhället.
– Det blir ett slags skydd mot idiotisk förvaltning, det måste finnas en rimlig relation mellan resultat och medel, säger Hans Ragnemalm.
Myndigheter ska anvisa ”elektroniskt mottagningsställe”
Ragnemalm konstaterar att mycket hänt sedan den nuvarande förvaltningslagen trädde i kraft 1985 – som inträdet i EU och Europakonventionens införlivande i svensk rätt. Utredningen har också tagit ställning till att synen på rättssäkerhet ändrats och att den tekniska utvecklingen allt mer kommit att påverka sättet att handlägga ärenden:
– En lag, som är tänkt att tillämpas under längre tid, måste konstrueras på ett sådant sätt att man inte låser sig vid befintlig teknik utan öppnar för utveckling av nya handläggningsformer.
Utredningen föreslår bland annat att myndigheter ska anvisa en e-postadress eller annat ”elektroniskt mottagningsställe”. Den enskilde ska automatiskt få ett kvitto på att meddelandet gått fram, och ska vid behov kunna åberopa detta.
Utredningen vill också begränsa regeringens möjligheter att begränsa förvaltningslagen genom förordningar:
– Regeringen kan i förordning bestämma att hela eller delar av förvaltningslagen inte ska tillämpas. Enligt vårt förslag ska lag ha företräde. Vi tycker det är rimligt att riksdagen får bestämma om man ska få göra avsteg, säger Hans Ragnemalm.
För att motverka oskäliga dröjsmål införs en form av dröjsmålstalan. Domstolen ska vid bifall förelägga myndigheten att avgöra ett ärende inom en viss tid. Ett sådant föreläggande ska inte kunna överklagas.
Professor Lena Marcusson, chefsjurist Roger Petersson och kanslirådet Johan Lundmark har medverkat som sakkunniga i utredningen. Bertil Kallner, Erik Nymansson, Anne Ramberg, Irene Reuterfors-Mattsson och Rutger Öijerholm har varit förordnade som experter.
Sammanfattning – Förvaltningslagsutredningens betänkande (SOU 2010:29):
Myndigheter ska bli bättre på att kommunicera med enskilda
Myndigheter ska bli bättre på att motivera sina beslut
Utökat ansvar för myndigheter att tillse att ärenden blir ordentligt utredda
Beslut ska inte få verkställas före överklagandefristens utgång
Enskildas möjligheter att överklaga beslut preciseras
Förvaltningslagen får ett enklare språk och en mer överskådlig disposition
Fredrik Olsson
fredrik.olsson@dagensjuridik.se
