Får man tro organisationen Privacy International har Sverige uppvisat en ”systematisk oförmåga att upprätthålla skydd mot övervakning som kränker den personliga integriteten”. Storbritannien är det enda landet i Europa med ett svagare integritetsskydd.
Christopher Kullenberg, doktorand i vetenskapsteori, kallar FRA-motståndet ”den nya liberalismen”. Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys, menar att signalspaningen har lyfts fram på ett sätt som skapat en bild av att den är unik för Sverige. Detta trots att flera andra länder redan tillåter lika omfattande övervakning.
– Det är många länder som bedriver sådan här spaning. Utan tvekan. Skillnaden är väl att vi i Sverige nu faktiskt har en någorlunda öppen debatt om signalspaningens roll, säger Agrell till Sydsvenskan.
Den stora skillnaden mellan Sverige och övriga Europa när det gäller signalspaning är alltså att vi pratar om den. Hur kommer det sig?
En tänkbar förklaring till kritikstormen under våren och sommaren är att svenskar har dåliga erfarenheter av hemliga register. Flera debattörer har dragit paralleller mellan FRA-registret och IB-affären.
-35 år efter IB-affären odlar Perssons efterträdare på statsministerposten sin egen varböld genom att försvara en lag med mer integritetskränkande konsekvenser för landets medborgare än vad IB-affären någonsin hade, skrev Maria Abrahamsson i Aftonbladet när debatten nådde sin kulmen i somras.
– Det sägs att den som inte lär av historien är dömd att återupprepa den … Igår var det kommunister. Idag är det terrorister, skrev Dagens Nyheters ledarskribent Hanne Kjöller.
De som åsiktsregistrerades under 70-talet – och framåt – uteslöts från hundratusentals skyddsklassade jobb. SOU 2002:90 bekräftade att registreringen inte bara omfattade kommunister och fredsaktivister, utan också helt vanliga människor. Registreringen ledde så sent som år 2006 till en fällande dom i Europadomstolen.
Under sommaren riktades också viss uppmärksamhet mot den utredning som ska analysera om polisen bör få tillgång till PKU-registret. I polisens egna DNA-register finns uppgifter om cirka 25 000 personer som samtliga dömts till fängelse eller villkorlig dom. PKU-registret togs fram i forskningssyfte, men kan nu alltså komma att användas för polisiär verksamhet. Blir förslaget verklighet kan polisen få tillgång till blodprover från fler än tre miljoner svenskar.
Loggningslagen spås bli nästa stora stridsfråga. Lagen innebär att leverantörer ska lagra uppgifter om samtliga svenskars internet- och telefonanvändning. Justitiedepartementet har nyligen meddelat att en proposition är att vänta till våren.
Inget av detta är dock unikt för Sverige. Privacy International kallar utvecklingen ett ”race to the bottom”. Den tyska underrättelsetjänsten får avlyssna information oavsett om den skickas genom kabel eller etern. Förslaget till loggningslagen har tillkommit efter ett EG-direktiv som kommer att implementeras i ett stort antal länder.
Sverige utmärker sig heller inte genom att lagra DNA. Storbritannien har världens största DNA-register. Varje gång någon arresteras tas ett DNA-prov som lagras livet ut oavsett om gripandet leder till åtal eller inte. Myndigheten Home Office medgav nyligen att 39 000 personer under 18 år förekommer registret utan att vara dömda eller ens brottsmisstänkta.
Storbritannien har också meddelat att man planerar ett trafikövervakningssystem som ska lagra 50 miljoner registreringsskyltar om dagen. Uppgifterna kommer att lagras under fem år och är tänkta att användas i brottsutredningar.
Integritetsskyddet intar inte samma ställning i svensk rätt som andra fri- och rättigheter. Dess förespråkare återfinns dock inte enbart bland bloggare, kolumnister och demonstranter – i skuggan av FRA-debaclet har ett antal åtgärder vidtagits och beslut lagts fram i syfta att stärka integritetsskyddet.
Integritetsskyddskommittén har föreslagit en starkare Datainspektion och att integriteten grundlagsskyddas.
Folkpartiet har i sin rapport ”Integritet i en ny tid” föreslagit att sekretesslagen och vissa andra lagrum ersätts med en ny och samlad integritetsskyddslag. Man har också sagt nej till att ge polisen allmän tillgång till PKU-registret, och att lagstiftning kan bli nödvändig för att skydda integriteten mot intrång genom RFID, en chipteknik för att märka och registrera exempelvis köpta varor.
Datainspektionen sade den första juli nej till Socialstyrelsens förslag till ett fetmaregister för barn. Socialstyrelsen ville bygga ut det centrala födelseregistret så att även uppgifter om längd och vikt lagrades. Datainspektionen har också sagt nej till arbetsmarknadsdepartementets förslag till utformningen av den obligatoriska arbetslöshetsförsäkringen som skulle medföra att ett centralt register över i princip alla som arbetar i Sverige skapades.
Justitiedepartementet har i Ds 2008:34 föreslagit att kreditupplysningssystemet ändras så att uppgifter endast ska lämnas ut till den som har ett legitimt behov av upplysningen, och att inga betalningsförsummelser under 2 500 kronor ska registreras.
Uppdaterat: Regeringen presenterade på torsdagen ett reviderat FRA-förslag som bland annat innebär att signalspaning ska föregås av tillstånd av en specialdomstol. Dagens Juridik följer utvecklingen på området löpande under hösten. Nästa artikel i serien publiceras torsdagen den 9 oktober.
Fredrik Svärd
Chefredaktör
