I domen, som tagit förstainstansrätten över 15 månader att utreda, fastslås att Microsoft missbrukat sin dominerande ställning genom att ha integrerat Media Player med Windows samt försvårat för konfigurationer mellan Windows och servrar med andra operativsystem. De böter om nära 4,5 miljarder kronor kommissionen tidigare utdömt står därmed fast.
Fälls för integration av mjukvaror
I sitt beslut från år 2004 ansåg kommissionen att Microsoft genom att integrera mediaspelaren med Windows stängt ute konkurrenter som Real Networks och från marknaden. Real Networks, vars programvara RealPlayer kraftigt minskat i användning på grund av åtgärderna, tilldelades 2005 cirka fem miljarder i skadestånd för uteblivna intäkter.
Microsoft anförde i överklagandet att beslutet lägger hinder för företaget att utveckla sina produkter. Kommissionen kritiserades också för att inte ha tagit hänsyn till hur produkterna faktiskt används; operativsystemet förväntas ha en mediaspelare som en grundfunktion. Man har också anfört att de versioner av Windows utan Media Player kommissionen tvingat fram sålt synnerligen dåligt. Förstainstansrätten anser inte att dessa omständigheter utgör skäl för att tillåta förfarandet. Microsoft tillåts visserligen sälja integrerade versioner av programvarorna, men tvingas samtidigt att även i fortsättningen tillhandahålla versioner av Windows utan Media Player.
Kommissionen tvingade också Microsoft att fritt distribuera patent- och upphovsrättsskyddade tekniker för att underlätta för konfigurationer av Windows-datorer gentemot andra tillverkares servrar. Kommissionen ansåg att Microsoft efter sitt inträde på servermarknaden medvetet försvårat dessa konfigurationer. Microsoft menar å sin sida att man tvingats offentliggöra innovationer och därmed lämnat fritt spelrum för piratkopiering.
Rekordböter
De belopp målet rör saknar motstycke i europeisk konkurrensrätt. Financial Times uppskattar de sammanlagda böterna och skadestånden till cirka 14 miljarder kronor. Trots det bekymrar sig Microsoft mer för domens betydelse för praxis än de avgifter och skadestånd man nu tvingas betala.
– Utgången i målet är avgörande inte bara för Microsoft, utan för framtida innovationer i vår bransch, säger Microsoft i ett pressmeddelande.
Domen, menar man, kommer att få avgörande betydelse för konkurrensrätten framöver. BusinessWeek skriver att målet indirekt gäller Microsofts kontroll över mediakonsumtionen på nätet – en marknad som vuxit enormt sedan målet drogs igång för nio år sedan. Andra menar att rätten satt ned foten i avvägningen mellan immaterialrättsligt skydd å ena sidan och behovet av att hindra missbruk av monopolliknande ställningar å andra.
Enligt Jonas Koponen, advokat och delägare på Linklaters, finns det anledning för innovationsintensiva företag att fundera över avgörandet:
– Domen lär väcka frågor hos företag som undrar över vilket skydd de kan förvänta sig för sina innovationer. Microsoft hade redan en mediaspelare integrerad i Windows. Det var först när den blev lika bra som konkurrenternas kommissionen slog till. Jag tror att avgörandet kommer att skapa en osäkerhet som ingen egentligen tjänar på, säger Jonas Koponen.
För tidigt att uttala sig om prejudikatets innebörd
Domen består 248 sidor text, och det lär dröja innan dess fullständiga innebörd är utredd. Klart är att domstolen anser att kommissionen haft rätt att begränsa Microsofts förfogande över sina produkter för att säkerställa konkurrensen på marknaden. Rätten uttalar i domen att Microsoft inte visat att offentliggörandet av teknikerna i fråga skulle ha någon negativ effekt på incitamenten att utveckla innovationer.
På Microsoft vill man inte uttala sig för tidigt om domens innehåll:
– Vi är tacksamma för det arbete domstolen lagt ner för att utreda dessa frågor. Vi ska nu gå igenom och analysera domen. Även om vi är oense med kommissionen i de här frågorna, respekterar vi dess roll i frågor som rör reglering och policyarbete. Vi tar vårt konkurrensrättsliga ansvar på stort allvar, och kommer att fortsätta samarbeta med kommissionen för att lösa den här typen av frågor. säger man i ett pressmeddelande.
Microsoft har nu två månader på sig att överklaga beslutet till EG-domstolens högsta instans.
Fredrik Svärd
Chefredaktör
