Publicerad 2010-02-08 kl 07:00
Bygglovspliktig altan behöver inte rivas
.jpg)
Regeringsrätten finner att en altankonstruktion är att betrakta som en tillbyggnad och att den därmed är bygglovspliktig. Domstolen konstaterar dock att rivningsföreläggandet inte kan riktas mot fastighetens nya ägare.
Stadsbyggnadsnämnden beslutade i november 2004 att dels påföra en fastighetsägare en byggnadsavgift om 5 760 kronor för att mannen utan bygglov uppfört en altan. Mannen, som förelades att riva altanen, överklagade men fick avslag av såväl Länsstyrelsen som länsrätten.
Kammarrätten fann att det inte krävdes bygglov vid uppförandet av den aktuella altanen och upphävde nämndens beslut i dess helhet.
Fastighetsägaren angav att han nu flyttat utomlands samt att han hade överlåtit arrenderätten till en annan man.
Stadsbyggnadsnämnden överklagade och menade att altanen var bygglovspliktig, planstridig och olämplig.
Regeringsrätten hänvisar till två avgöranden från augusti 2009, mål nummer 2927-05 och 609-08, i vilka Regeringsrätten fann att de aktuella altanerna var att betrakta som tillbyggnader. De var belägna mellan 1,8 meter och två meter från marknivån och utrymmet under altanerna var inklädda med bräder.
Regeringsrätten konstaterar att den nu aktuella altanen inte skiljer sig nämnvärt från dessa altaner i fråga om utseende och höjd och att den dessutom ger ett visuellt intryck av att vara en tillbyggnad.
Utrymmet under altanen innebär en volymökning och det är därför fråga om en tillbyggnad. Regeringsrätten konstaterar att altankonstruktionen redan på den grunden är bygglovspliktig.
Regeringsrätten uttalar att den byggnadsavgift som borde betalas av den förre ägaren ska efterges med hänsyn till de särskilda förhållandena.
Domstolen konstaterar också att rivningsföreläggandet inte kan inte riktas mot den förre ägaren, och då stadsbyggnadsnämnden inte framställt något yrkande om att den nye ägaren ska träda in som part fastställer Regeringsrätten kammarrättens domslut i övrigt.
red@dagensjuridik.se