Webbfrågan

En jurist vid länsstyrelsen skriver i en debattartikel att alla män borde DNA-testas. Syftet med förslaget är att förebygga och klara upp fler våldtäkter. Vad tycker du om förslaget?



Publicerad 2010-01-12 kl 09:25

Att tänka på vid etablering i USA

Av Steve Suneson, delägare i Kavinoky Cook LLP

Trots det ekonomiska uppsvinget i Kina och andra utvecklingsländer är USA fortfarande världens största marknad. För de flesta framgångsrika svenska producenter är USA därför en naturlig marknad att expandera på.

Genom att planera noggrant inför en sådan expansion kan svenska producenter minska de rättsliga riskerna och den amerikanska skatten på företagets varor.

Det finns en mängd olika områden, som bör vara av intresse för svenska producenter som säljer varor i USA.  Problem på de områdena uppstår t.ex. när det gäller att öppna en amerikansk filial, att bilda ett amerikanskt dotterbolag, visumärenden för befattningshavare, och skydd för varumärken.

Men denna artikel fokuserar på (1) oberoende försäljare, (2) produktansvarsförsäkring, (3) handböcker som medföljer producentens varor, och (4) garantier på varorna.  Anledningen är, att dessa problemområden innefattar många av de första frågor, som brukar uppstå i samband med att försäljningen påbörjas i USA, och också  att de svenska producenterna ofta inte har ägnat tillräcklig uppmärksamhet åt dem.

 
Oberoende försäljare

 Många utländska företag i USA tycker om att testa den amerikanska marknaden genom att anlita amerikanska oberoende försäljare. Det är meningen att dessa försäljare ska skapa försäljningsmöjligheter för de utländska företagen. Varorna säljs dock direkt till kunderna i USA från de utländska företagen.  På det sättet  kan utländska företag undvika betalning av amerikansk skatt på sin amerikanska inkomst, eftersom de inte anses ha upprättat permanenta amerikanska verksamheter. Men ibland kan den oberoende försäljaren ses som en beroende agent eller en anställd i USA.  Om detta sker, anses utländska företaget ha ett fast driftställe (permanent establishment) i USA, och företaget blir då föremål för federal (och kanske delstatlig) inkomstskatt.

Om ett svenskt företag ska anställa en oberoende försäljare, ska man därför alltid iaktta försiktighet. Till exempel ska denna agent ska inte ha befogenhet att förhandla eller genomföra upphandlingar på uppdrag av det svenska företaget.

Om det svenska företaget vill placera försäljarens namn bredvid företagets namn på sitt brevpapper, hemsida eller visitkort ska man känna till två risker med det.  För det första kan en felaktig koppling mellan agenten och det svenska bolaget skapas, om man inte uppger att agenten är oberoende. För det andra bör det inte se ut som om agentens address i USA ingår i företagets egna addresser.  I alla dessa fall kan de federala myndigheterna, eller myndigheter i den relevanta delstaten, anse att företaget ska bli föremål för inkomstskatt.

Det svenska företaget bör också alltid kräva ett skriftligt avtal med agenten, så att det inte finns något tvivel om förhållandet mellan den svenska producenten och agenten, och för att följa lagstiftningen i vissa delstater..


Produktansvarsförsäkringar och operationsmanualer 

 Köp av försäkring sker alltid, när utländska företag har mer betydande affärsförbindelser i USA.  Men en utländsk producent behöver inte köpa de flesta typer av amerikanska försäkringar, om man endast säljer varor i USA men inte har en fysisk närvaro där.  Utländska producenter är generellt skyddade mot de flesta typer av skulder i USA.  Men det finns ett viktigt undantag -  produktansvar.  När varor från producenten säljs till amerikanska konsumenter i USA, vare sig från producent, återförsäljare, grossister eller detaljister, kan producenten utkrävas produktansvar i alla berörda delstater i USA.

 Produktansvarsförsäkringar skyddar allmänt utländska producenter från fordringar i samband med att de tillverkat defekta varor som säljs till amerikanska konsumenter. I vissa fall kan försäkringsskyddet också gälla en felaktig utformning av varor, eller en underlåtenhet att varna om faror i samband med konsumentens hantering av varorna. 

 Förutom att teckna produktansvarsförsäkring kan producenten vidta andra skyddsåtgärder. Det är självklart viktigt, att den svenska producenten är inriktad på att se till att hans varor inte är defekta och inte orsakar skada, men han bör också se till att handböckerna är av god kvalitet och att de informerar om eventuella faror vid hanteringen av producentens varor. Sådana handböcker ska vara på ett enkelt språk, och på alla relevanta ställen innehålla väl synliga varningar. Risken för att anmälas för underlåtenhet att varna kan minskas väsentligt, om handböcker och andra guider utarbetas ordentligt innan expansionen till USA påbörjas.

Garantier

I  USA är konsumentgarantier föremål för strängare krav än kommersiella garantier. Med några få undantag finns det i USA inte något allmänt krav att en producent ska erbjuda konsumentgarantier på sina produkter. Men många producenter i USA erbjuder konsumentgarantier på sina varor, och då innehåller federal och delstatlig lagstiftning särskilda regler om sådana garantier. Enligt federal lag måste konsumentgarantier vara väl synliga, lätta att förstå och skrivna på ett enkelt språk. Federala bestämmelser kräver en steg-för-steg procedur om hur konsumenten ska ställa krav enligt garantin. Delstater kan kräva ytterligare krav.

I Kalifornien, till exempel, ska en tillverkare, som erbjuder uttryckliga garantier på många konsumtionsvaror, ha egna reparationsanläggningar, eller alternativt ha avtal med oberoende service och verkstäder, i Kalifornien.

En annan viktig fråga är formuleringarna i andra texter, som svenska producenten  skrivit och som medföljer varorna. Vissa löften, eller annan bindande text från en producent, kan ibland tolkas som de facto-garantier. Därför bör det svenska företaget se över sina garantier, och annan text som medföljer varorna, för att kontrollera att de överensstämmer med federal och delstatlig lagstiftning i USA.

Det finns många problemområden som kan bli aktuella, när en svensk producent beslutar sig för att sälja varor i USA.  De frågor som nämnts är bara några exempel. Men de visar att en noggrann planering inför verksamheten i USA kan minska, och ibland t.o.m. undanröja eventuella rättsliga risker, och maximera vinsten.

Informationen i denna artikel är inte avsedd att vara och ska inte tolkas som juridisk rådgivning. Juridisk rådgivning måste alltid anpassas till de specifika omständigheterna i varje enskilt fall.

Steve Sunesson

Oskuldspresumtionen igen

Av Fredrik Olsson, chefredaktör

2010-08-23

Manipulativ juridik

Av Peter Wahlgren, professor

2010-08-16

Svårt försvara tryckfriheten efter Lindbergaffären

Av Fredrik Olsson, chefredaktör

2010-07-31

Hamnar jurister aldrig i privata tvister?

Av Malin Letser, skribent på Dagens Juridik.

2010-07-26

2010-06-29 Skadestånd för företagshemligheter kräver avtal

2010-06-22 Farligt blanda ihop pressetik och juridik

2010-06-17 Våga väcka anstöt

2010-06-15 Insiktsfullt och klokt av Johan Munck

2010-06-09 Ska förtalet få evigt liv?

2010-06-08 Vem är egentligen din hyresvärd?

2010-05-31 Björn Hurtig har inte monopol på sanningen

2010-05-28 Drömscoopet

2010-05-27 Christiansson vill rädda ett havererat bokprojekt

2010-05-25 Dags att kartlägga nedlagda våldtäktsfall

2010-05-24 Per Ossmer har förutfattade meningar

2010-05-21 Billy Butt skulle aldrig blivit dömd

2010-05-19 Rasism och fördomar fällde Billy Butt

2010-05-18 Juridik som livsinnehåll

2010-05-11 Vargår

2010-05-07 Marknadsdomstolens inställning är oroande

2010-05-06 Jag kompromissar inte med rättssäkerheten

2010-05-06 High Chaparall på lägenhetsmarknaden

2010-05-04 En recension av nya varumärkeslagen

2010-04-29 Rättsäkerhet - en fråga om resurser

2010-04-28 "Rinkebymordet" visar att en oberoende resningsnämnd behövs

2010-04-26 Många frågetecken kring fallet Billy Butt

2010-04-26 Nu avgörs min resningsansökan

2010-04-22 Vem ägde egentligen BMW:n?

2010-04-20 Kvinna och åklagare

2010-04-14 Om man inte är lagligen, fördragsenligt eller avtalsenligt uttryckligen tvungen - kanske man ändå skulle axla ett ansvar

2010-04-08 Domstolarna måste göra ett grundligare jobb

2010-03-30 Vem har levt ett alltigenom rättvist liv?

2010-03-29 Bra att det ska anställas fler domare - men var hittar vi dem?

2010-03-26 Reformen En modernare rättegång än en gång

2010-03-25 Vem blir skiljeman?

2010-03-23 Omdömet om juristprogrammet i Stockholm är missvisande

2010-03-22 Samtycke är inget färdigt begrepp

2010-03-18 Inför samtyckesreglering i våldtäktsmål

2010-03-12 Iskyla och understimulans - lämplig avstamp för lagreformer?

2010-03-10 Oklok utbildningspolitik

2010-03-08 Johan Munck räddade mitt liv

2010-03-05 Publika domsöverläggningar, kossor och korv

2010-03-04 Jurister är rädda för att dra egna slutsatser

2010-03-04 I skuggan av Madoff

Se alla nyheter >>

Podcast

Jurister måste delta i samhällsdebatten

Ville Carlström gick från juridikstudier och notarietjänstgöring till att bli journalist på bland annat Striptease. I sin podcast förklarar han med hjälp av tre historier ur verkliga livet varför han menar att jurister borde engagera sig mer i samhällsdebatten.

Mina erfarenheter från Ekobrottsmyndigheten

Bodil Borison har arbetat med ekobrott i 20 år, varav elva på Ekobrottsmyndigheten. I sin podcast berättar hon bland annat om myndighetens kamp mot den grova organiserade brottsligheten.

Krönikor

Det måste synas att det går rätt till

Av Claes Sandgren, innehavare av Torsten och Ragnar Söderbergs professur i rättsvetenskap vid Stockholms universitet

Oskuldspresumtionen igen

Av Fredrik Olsson, chefredaktör

Porträtt

"Jag skulle önska att boken planterar en tanke hos folk"

Säpo-analytikern Kristina Ohlsson är aktuell med sin andra bok om Fredrika Bergman.

Karriär och Ledarskap

Ett personligt ledarskap kan bli ditt främsta konkurrensmedel!

Av Joakim Karlsson, idrottspsykologisk rådgivare och managementkonsult

Branschnyheter

Wistrand Malmö expanderar med nya jurister

Wistrand Malmö anställer i dagarna två nya jurister.

Magnusson rådgivare vid Team Sportias förvärv av Sportex

Magnusson rådgivare vid Team Sportias förvärv av Sportex från Sjätte AP-fonden.

Foyen rådgivare vid Europas kanske största landbaserade vindkraftprojekt

Skellefteå Kraft och Fortum tecknade den 31 augusti 2010 avtal om att gemensamt bygga och driva vindkraftpark i Blaiken i norra Sverige.

Hannes Snellman öppna kontor i Köpenhamn

Hannes Snellman fortsätter sin nordiska expansion genom att öppna kontor i Köpenhamn, Danmark.

Lindahl rådgivare när Folkia blir del av internationell koncern

Dollar Financial Corp förvärvar Folkia AS som genom förvärvet blir en del av det NASDAQ noterade bolaget verksamt inom konsumentkreditområdet.

Senaste på Blendow Lexnova