Publicerad 2009-10-27 kl 10:12

Tingsrättsdomen i Sturebymålet måste överklagas

Så har Södertörns tingsrätt sagt sitt genom domen i Sturebymålet.

Två 16-åringar, en pojke och en flicka, döms för mord respektive anstiftan till mord till vardera 1 år 8 månaders sluten ungdomsvård. Anhöriga till den så tragiskt mördade 15-åriga flickan Therese är djupt besvikna och tycker att straffet är ett hån, ett slag i ansiktet: ”Var Therese inte värd mer?”

För de anhöriga blir lidandet livslångt. I ekosändningarna hörde jag upprepade gånger hur pojkens synnerligen erfarne försvarare höll på att försäga sig. Han ändrade sig emellertid snabbt från det han uppenbarligen var på väg att uttala, nämligen att påföljden var lindrig till att den var riktig. Hur som helst lät han synnerligen nöjd. Och det är lätt att förstå.

”Ett väldigt svårbedömt fall” säger rättens ordförande till media. Det förefaller mig som det snarare varit rätten övermäktigt med tanke på hur snett det gått i påföljdsbestämningen.

Lagstiftaren har fastställt att sluten ungdomsvård, som enkelt uttryckt är den påföljd som ådöms barn i stället för fängelse, kan fastställas till maximalt fyra år. Det var också vad åklagaren yrkade i målet. En mycket eftertänksam åklagare som ville gå hem och läsa och analysera domen innan han kunde avgöra om domen ska överklagas. Låt mig hoppas att han kommer till snar insikt om vikten av att målet prövas också i hovrätten.

Mordet på Therese har haft ett utdraget förlopp och det har funnits möjlighet till besinning. Varför skulle inte den övre delen av påföljdsskalan användas när det gäller detta synnerligen allvarliga brott? För vilka fall ska fyra års sluten ungdomsvård användas då?

Och hur kan en så kort behandlings- och observationstid på ett särskilt ungdomshem vara tillräckligt för att leda till ett säkerställt återförande av de båda förövarna till ett leverne som är hänsynsfullt mot medmänniskorna?

Södertörns tingsrätt har genom sin dom i Sturebymålet verkligen gett näring åt behovet av den översyn av påföljdssystemet som regeringen nyligen initierat (dir 2009:60). En uppgift för utredningen blir bl a att ta ställning till hur unga lagöverträdare ska behandlas i påföljdshänseende.

I direktiven uttalas bl a följande: Påföljdssystemet måste innebära tydliga och trovärdiga reaktioner på brott. Ju allvarligare brottsligheten är desto strängare straff bör följa.

Jag håller med. Vårt nuvarande påföljdssystem är väl värt en samlad översyn. När barn döms för mord blir det lätt fel. Men så fel som det blivit i Södertörns tingsrätt borde det inte bli. Inte om lagstiftarens intentioner tagits till vara och tingsrätten bättre använt det utrymme som getts när det gäller att fastställa längden för sluten ungdomsvård i ett fall som Sturebymålet.

Sven-Erik Alhem
www.svenerikalhem.se


Kommentera artikeln

Läs också

Sturebymålet: "Sällsynt att unga genomgår rättspsykiatrisk undersökning"
Sturebymålet: Detta har hänt
Två ungdomar åtalade för Sturebymord