Det så kallade PSI-direktivet rör rätten att ta del av, vidareutnyttja, information som produceras och samlas in av myndigheter i Sverige och andra EU:s medlemsländer. Utgångspunkten är att öka tillväxten och konkurrenskraften inom näringslivet, främst informationsindustrin.,
Det kan handla affärsinformation, geografisk information, väderinformation som är de viktigaste områdena, men också om utbildning och sociala frågor. Kort sagt, information som utgör ett ”betydelsefullt utgångsmaterial för produkter och tjänster med digitalt innehåll”.
I Sverige rör det sig kanske än så länge om information mest till nytta för konsumenter. Det kan till exempel vara kreditupplysning, fastighetsinformation, vägdatabaser och kartor, men även bolagsinformation som kanske främst används av andra företag.
I England kan man, tack vare ett samarbete mellan brittiska vägverket och Google, i realtid få information om hur trafiken flyter. Ett svenskt företag gör tjänster för flygplanering baserade på brittiska väderdata. I Chicago kan man ta fram uppgifter om hälsoinspektioner av restauranger, tillstånd för filminspelningar, brottsrapportering och vilka gator som är avstängda – allt baserat på offentlig uppgifter från staden.
Enligt Konkurrensverket är Lantmäteriverket, Statistiska centralbyrån och SMHI är några av de myndigheter som berörs; myndigheter som dessutom konkurrerar med företag på sina marknader. Om ett företag bara kan få sin information från dessa hamnar företaget alltså i en beroendeställning hos en konkurrent.
– Huvudprincipen bör vara att en myndighet inte ska vidareförädla data och konkurrera med privata aktörer; detta stör konkurrensen. Det måste också bli tydligt och enkelt att överklaga PSI-frågor hos en annan instans än den myndighet som har informationen, säger Fredrik Sand på Stockholms Handelskammare.
Men Sverige har alltså inte lyckats så bra i sin implementering av PSI-direktivet. Ett antal bestämmelser har inte införlivats eller införlivats felaktigt i svensk lagstiftning. EG-kommissionen har nu inlett överträdelseförhandlingar genom att skriftligt informera regeringen om vad som måste ändras.
– Dessa avser huvudsakligen avgifter, icke-diskriminering, förbud mot exklusiva avtal, behandling av begäran om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn och i vilka format informationen bör göras tillgänglig, skriver Viviane Reding, den ansvarige kommissionären i ett pressmeddelande.
Trots att PSI-direktivet trädde i kraft redan den 31 december 2003, har det alltså fortfarande inte implementerats fullt ut här i landet – trots två skrivelser från kommissionen. Av den tvåmånadersfrist som Sverige senast fick på sig att inkomma med synpunkter återstår nu sex veckor.
– Stockholms Handelskammare välkomnar att kommissionen har agerat så tydligt i frågan. Detta är mycket viktigt för de många företag som använder och förädlar offentlig information i sin affärsverksamhet. Genomförs PSI-direktivet på allvar kommer det att skapa nya företag och tillväxt. Svenska myndigheter har mycket information som kan förädlas, sade Peter Egardt, VD för Stockholms Handelskammare, i en kommentar.
Enligt Stockholms Handelskammare bör regeringen agera snabbt och införliva PSI-direktivet i svensk rätt. Annars kan Sverige dras inför domstol.
– Vi är för en mer kraftfull och samlad politik från regeringen sida. I ljuset av överträdelseförfarandet måste det tydligt uttalas att myndigheterna är skyldiga att lämna ut information för vidareförädling. Det behövs riktlinjer för myndigheternas prissättning och en enkel och smidig väg att överklaga ett myndighetsbeslut om utlämnande, säger Fredrik Sand på Handelskammaren.
Johanna Haddäng
