I ett rum på Stockholms tingsrätt förvaras mängder av känsliga handlingar som ingen hunnit arkivera.
Trots det vill tingsrätten dra ner på arkivpersonalen.
– Läget är akut. Tingsrätten bryter redan mot lagen, säger en anställd, till Dagens Nyheter.
Det är i ett PM som Dagens Nyheter tagit del av som tingsrättens arkivpersonal slår larm – och menar att tingsrätten bryter mot arkivlagen när det gäller hanteringen av känsliga uppgifter.
Förändrade regler om topsning
En del av lagreformen om biometri i brottsbekämpningen är förändrade regler om tagande av salivprov eller topsning för brottsbekämpande ändamål i rättegångsbalken. Dessa regler gäller från och med den 1 juli 2025 och innebär framför allt att möjligheterna till topsning för dna-analys på olika sätt har utökats. Mattias Hjertstedt analyserar de nya bestämmelserna och deras konsekvenser.
I dagsläget jobbar nio personer på arkivenheten, men tingsrätten vill banta det till tre arkivarier och två arkivassistenter.
Personalen uppger att högarna med akter i pappersform som inte arkiverats ständigt växer. Det handlar enligt personalen om tiotusentals akter med känsligt innehåll, bland annat uppgifter om målsägande i våldtäktsmål, företagshemligheter, skyddade personuppgifter och rättspsykiatriska undersökningar.
Bryter mot Tryckfrihetsförordningen
Till DN säger arkivpersonal att man också bryter mot Tryckfrihetsförordningen, då man inte längre kan lämna ut handlingar skyndsamt – i dag är handläggningstiden upp till två veckor, en tid de tror kan fördubblas.
”Längre handläggningstider kommer inte bara påverka allmänhetens, forskningens och medias rätt att ta del av till allmänna handlingar. Det kommer även påverka andra myndigheters arbete inom såväl Sveriges domstolar som inom rättsväsendet”, står det i PM:et.
– Att föreslå nedskärningar i ett läge som länge varit akut är obegripligt. Det kommer bli katastrof, säger en arkivarie till DN.
