Skip to content

"De flesta har inte råd att processa - det behövs fler pro-bono-advokater i diskrimineringsmål"

Adolf Ratzka fil. dr. och ordförande för föreningen Med lagen som verktyg. Foto: Leif R Jansson

DEBATT - av föreningen Med lagen som verktyg: Adolf Ratzka fil. dr. och ordförande, Emil Erdtman projektledare, Susanna Eriksson jurist, Hans Filipsson egenföretagare och Inedependent Living-aktivist, Stellan Gärde jurist, Anders Karlsson advokat, Paul Lappalainen jurist, Ola Linder jurist, Mari Siilsalu juridikstuderande och Independent Living-aktivist och Anna Zotééva jurist

 

Samhället brister när det gäller tillgänglighet och inte sällan är arbets- och utbildningsmöjligheter stängda för personer med funktionsnedsättningar - för att inte tala om tillgången till kultur- och fritidsaktiviteter.

Redan på 1990-talet lanserade därför stiftelsen Independent Living Institute Anmälningstjänsten för insamling och publicering av diskrimineringsfall. Idag finns över 3 000 anmälningar, de flesta om  bristande tillgänglighet, i databasen.

När bristande tillgänglighet infördes som förbud i diskrimineringslagen år 2015 var vi många som jublade. Men vi konstaterade ganska snabbt att, trots att diskrimineringslagen lägger fram viktiga principer finns brister i genomförandet av lagen. Att ha rätt är inte detsamma som att få rätt, det gäller i synnerhet på diskrimineringsområdet.

Eftersom vår uppfattning är att det civila samhället måste agera när politiker och myndigheter inte räcker till grundade vi föreningen Med lagen som verktyg. Den stödjer sina medlemmar att driva diskrimineringsärenden, om nödvändigt i domstol. Vid eventuell förlust står föreningen för rättegångskostnaderna enligt avtal med käranden. Av ekonomiska skäl är det förenklade tvistemål som i första hand är aktuellt.

Men trots att föreningen enbart lever på medlemsavgifter och enstaka gåvor, stämde vi förra året i sex fall. Det kan jämföras med de fyra fall som Diskrimineringsombudsmannen (DO) stämde i när det gäller diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning, enligt den färska årsredovisningen för 2018.

Alla de tusentals människor som varje år anmäler diskriminering behöver helt klart stöd från fler privata aktörer.

Att driva diskrimineringsprocess på egen hand är inte aktuellt för särskilt många personer med funktionsnedsättning. Få har sådan privatekonomi att de kan anlita advokat eller stå för eventuella rättegångskostnader vid förlust.

Precis som Centrum för rättvisas chef Fredrik Bergman säger i Veckans Juridik har de flesta människor inte tillgång till rättvisa i dagens Sverige. Det kostar alldeles för mycket rent ekonomiskt att stå upp för sina rättigheter.

Rättigheterna på papperet kan inte omsättas i praktiken, trots att Europakonventionen, som är svensk lag, innehåller en rätt till en rättvis rättegång gällande påstådda överträdelser av civila rättigheter.

De svenska rättegångskostnadsreglerna bygger på ekonomiskt jämnstarka parter, medan tvister om fri- och rättigheter ofta förs mellan enskilda personer och staten eller andra parter med helt andra ekonomiska förutsättningar än den enskilde. Dessa regler måste på sikt ändras.

Redan nu skulle gränsbeloppet för vilken inkomst man får ha för att kvalificera sig för rättshjälp kunna höjas, något som inte gjorts sedan 1999. Vi ingår gärna allianser för att politiskt förändra detta system.

Vi välkomnar även kontakter med dem som vill stödja oss genom att bidra med kunskap inom såväl juridik som andra områden, exempelvis marknadsföring. Vi vill också samarbeta för en tydligare rättspraxis.

Syftet med vår förenings processföring är förutom den enskildes upprättelse att ge lagen tydlighet och kraft genom praxis. Sådan behövs för att människor ska våga driva process. Utan rättspraxis blir det nämligen svårare att förutse utgången i målet.

Vi väntar även på att det ska klargöras om den enskilde har rätt till prövning i sak om motparten går med på att betala yrkat belopp, men nekar till sitt ansvar för diskriminering (Dagens Juridik 2018-12-12).

Fram till februari 2019 har föreningen haft draghjälp av ett arvsfondsprojekt som på hemsidan skapat en unik specialistkompetens om rättsutvecklingen för bristande tillgänglighet som diskriminering.

Där finns guider i praktisk diskrimineringsrätt för såväl yrkesverksamma jurister som enskilda, sammanställningar av den rättspraxis som trots allt finns gällande bristande tillgänglighet samt granskningar av exempelvis kommunernas tillsyn av enkelt avhjälpta hinder, DO:s tillsyn över aktiva åtgärder och tillgänglighetskrav vid upphandling.

Föreningen har även fått hjälp av jurister som ställer upp pro bono, men jämfört med länder som Storbritannien och Tyskland är denna modell ovanlig i Sverige. I USA krävs i vissa delstater ett visst antal timmar pro bono för att bli advokat och stora advokatfirmor kan förvänta sig att en tiondel av tjänsten görs pro bono.

Men även i Sverige stöder de stora byråerna inte sällan ideella verksamheter, som UNICEF eller Röda korset. Och vi upplever att många nyutexaminerade jurister vill att deras arbetsgivare tänker på CSR och gärna skulle vilja arbeta pro bono för grupper som inte har tillräckligt skydd för sina rättigheter.

Vi vill nu uppmana svenska advokatbyråer att ta sig an fler diskrimineringsfall pro bono för att bidra till rättsutvecklingen för mänskliga rättigheter. Om fler privata aktörer driver rättsfall i domstol sker förändringen snabbare och rättspraxis ökar.

Varje advokatbyrå i Sverige skulle kunna bidra genom att advokater och biträdande jurister agerar ombud i diskrimineringsmål eller genom att resurser investeras i ideella organisationer med kunskap och kompetens att driva diskrimineringsmål.

Pro bono-insatser från små och stora juridiska verksamheter kan inte bara påverka en enskild persons situation utan också skynda på rättsutvecklingen så att de mänskliga rättigheterna får större genomslag. Effekten av det är att personer med funktionsnedsättning får tillgång till arbete, utbildning, fritid och allt annat som de flesta i samhället tar för givet.

 

 

För föreningen Med lagen som verktyg

 Adolf Ratzka, fil dr och ordförande
Emil Erdtman, projektledare
Susanna Eriksson, jurist
Hans Filipsson, egenföretagare och Inedependent Living-aktivist
Stellan Gärde, jurist
Anders Karlsson, advokat
Paul Lappalainen, jurist
Ola Linder, jurist
Mari Siilsalu, juridikstuderande och Independent Living-aktivist
Anna Zotééva, jurist

 

 

 

 

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik - klicka här 

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt