Skip to content

Polisen hemligstämplar sina utryckningstider för Sveriges Radio - fastställs av domstol

Foto: Johan Nilsson/TT

Sveriges Radio ville kontrollera hur Polis-myndighetens utryckningsverksamhet fungerar och begärde därför uppgifter om hur långa de så kallade framkörningstiderna är i olika delar av landet. Polismyndigheten ansåg dock att uppgifterna omfattas av sekretess - och fick medhåll från kammarrätten. Högsta förvaltnings-domstolen beslutar nu att inte pröva fallet.

 

Det var en journalist på Sveriges Radio som begärde att få ut statistik från Polismyndigheten när det gällde regionerna Nord, Bergslagen och Syd. Statistiken gällde polisbilarnas så kallade framkörningstider vid utryckning enligt olika prioriteringsnivåer för larm utifrån de olika lokalpolisområdena i regionerna.

Journalisten ville på detta sätt ta reda på hur lång tid det hade tagit för Polisen från det att man hade mottagit ett larm till det att man hade kommit fram till platsen.

Rikets säkerhet
Polismyndigheten ville dock inte lämna ut uppgifterna och utan hänvisade till sekretess. Enligt Polisen var uppgifterna känsliga eftersom de kunde skada myndighetens "förebyggande, utredande, uppdagande eller beivrande av brott". Polisen hänvisade också till sekretess till skydd för de enskilda personer som utryckningarna hade gällt samt rikets säkerhet och totalförsvar.

Polisregion Nord hävdade dessutom att man överhuvudtaget inte hade de efterfrågade uppgifterna.

Journalisten överklagade till Kammarrätten i Stockholm och pekade bland annat på att det "är en viktig del av svensk demokrati att medborgarna kan få insyn i myndigheternas verksamhet för att till exempel upptäcka och motverka missbruk av allmänna medel, korruption, dålig effektivitet och andra brister." 

Resursbrist vid prio-1-larm
När det gällde Polisens beslut för region Nord upphävde kammarrätten beslutet och återförvisade målet till dit. Kammarrätten konstaterade att regionen uppgav att man inte hade tillgång till de begärda uppgifterna samtidigt som man hade framhållit att det fanns hinder för "ett detaljerat utlämnande". Kammarrätten ansåg dessutom att Polismyndigheten borde ha gjort en noggrannare prövning av för vilken geografisk enhet ett utlämnande kunde göras och konstaterade att myndigheten inte prövat kvinnans begäran en del - nämligen den begärda statistik som gällde så kallade prio 1-larm som hade skrivits av på grund av resursbrist.

HFD säger nej
Fallet återförvisades därför till Polisen för fortsatt handläggning när det gäller Polisregion Nord.

När det däremot gällde regionerna Bergslagen och Syd delade kammarrätten Polismyndighetens bedömning om att uppgifterna - för ett mindre geografiskt område än just själva regionerna - omfattades av sekretess.

Journalisten överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen som dock anser att det inte finns någon anledning att pröva kammarrättens avgörande som därmed står fast.

 

 

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik - klicka här

 

  • Alt-texten
    Malin Roubert

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt