Skip to content

Poliser hindrade advokat från att filma olagligt ingripande - inte "barnsligt" av advokaten

Justitieombudsmannen Cecilia Renfors slår fast att det polisingripande som advokaten filmade var olagligt - och att polisernas beteende mot advokaten var "oprofessionellt". Foto: Johan Nilsson/TT och KU

När advokaten försökte filma hur polisen, utan stöd i lagen, ingrep mot åhörarna efter en rätte-gång ställde sig två poliser i vägen för honom. Enligt poliserna var advokatens filmande "barnsligt". JO konstaterar nu att det ingripande som advokaten försökte filma var olagligt, att polisernas agerande var "oprofessionellt" - och att det kan vara bra för rättssäkerheten att filma polisens ingripanden.  

 

Händelserna utspelade sig i samband med en rättegång mot två medlemmar i en MC-klubb - en rättegång som handlade om våldsamt motstånd. Bland åhörarna fanns andra medlemmar i klubben, varav en avlägsnades av polis efter att ha uppträtt ordningsstörande.

Efter rättegången samlades klubbmedlemmarna utanför domstolen och polisen beslutade då att kroppsvisitera dem och kontrollera ID.

"Oj, står jag här!"
Advokaten - som var ombud för en av de åtalade männen - ansåg att ingripandet var olagligt och började därför filma med sin mobiltelefon. På filmen syns hur en person diskuterar med två uniformerade poliser och ifrågasätter deras ingripande. Plötsligt ställer sig en civilklädd polis i vägen för advokatens kamera och säger "oj, står jag här".

När advokaten försöker flytta på sig följer polisen efter och hindrar advokaten från att filma. På filmen syns också hur en annan civilklädd polis håller upp sin egen mobiltelefon mot advokaten och framför hans kamera som om hon filmade.

När advokaten frågar poliserna vad de heter säger den ena att advokaten ska "strunta i" i detta. Advokaten frågar då den andra polisen om hon verkligen har filmat varpå hon svarar att hon får filma vem hon vill. 

"Säkerhetsskäl"
Poliserna har senare - i samband med att Polismyndighetens yttrade sig till JO - uppgivit följande:

"Polismannen på filmen hindrade inte A (advokaten) från att filma, men ställde sig, av säkerhetsskäl, mellan denne och övriga poliser i arbete. Insatschefens uppfattning är att A annars riskerade att störa polisens uppdrag. Polismannen på filmen anger att avsikten med hans eget beteende var att avleda A så att denne inte störde poliserna i arbetet och att sättet han gjorde det på var avsett att spegla A:s beteende."

När det gäller advokatens beteende - det vill säga att han filmade polisernas ingripande - anser poliserna att det var "barnsligt". 

"Inte sällan farliga föremål"
När det gäller själva ingripandet och beslutet om de kroppsvisitationer som genomfördes anser insatschefen att beslutet var korrekt och grundade sig på polislagen. Polisen skriver i sitt yttrande till JO:

"Ett femtontal personer ur 1%-sfären (benämning på medlemmar i så kallade kriminella MC-gäng, reds anm.) var samlade vid domstolen, en byggnad som har högt skyddsvärde. Gruppen var aggressiv när visitationerna påbörjades. Inte sällan påträffas det farliga föremål på dessa individer, särskilt på personer tillhörande deras undergrupperingar vilka fanns representerade."

"Han (insatschefen) uppfattade att personerna agerade i grupp eftersom de bar västar med märken som representerar kriminella organisationer, på grund av hur de resonerade och eftersom de höll med varandra i sina yttringar om polisens närvaro på platsen. Gruppens närvaro stressade poliserna och bidrog till att poliserna kände oro."

Polisyndighetens ledning anser dock att beteendet från de polismän som ställt sig framför advokaten inte har varit "myndighetsmässigt".

"Inte myndighetsmässigt"
JO konstaterar nu att kroppsvisitationerna bara har dokumenterats i händelserapporten och att någon grund för besluten inte har angivits.

Justitieombudsmannen Cecilia Renfors slår också fast att poliserna saknade laglig grund för att genomföra kroppsvisitationerna:

"Sammanfattningsvis konstaterar jag att utredningen inte ger stöd för att personerna på platsen agerade på ett sådant sätt att det, tillsammans med polisens tidigare erfarenheter av förekomst av farliga föremål, funnits grund för beslutet om kroppsvisitationer." 

Viktigt för rättssäkerheten
När det gäller den generella frågan om filmning av polisens ingripande skriver JO:

"Ur ett rättssäkerhetsperspektiv är det viktigt att den som upplever att polisen t.ex. använder våld på ett felaktigt sätt har en möjlighet att dokumentera detta. Att enskilda kan filma polisens ingripanden innebär också att allmänheten får en möjlighet till insyn i polisens arbete."

"Endast den omständigheten att den som filmar beter sig provokativt eller har en negativ attityd är dock inte skäl för att hindra honom eller henne från att filma. Att en polis känner obehag inför att filmas i sin tjänsteutövning är inte heller ett sådant skäl."

Inger inte förtroende
När det gäller de två civilklädda polisernas beteende understryker JO vikten av att en polis aldrig får låta sig påverkas av att han eller hon känner personlig irritation eller ilska över en liknande situation. JO skriver:

"Att ställa sig i vägen för någon som filmar ett polisingripande och ge sken av att själv filma med en mobiltelefon på det sätt som poliserna gör i A:s film är inte professionellt. Det är inte heller ett beteende som inger förtroende."

"Det sätt som poliserna agerade på lever inte upp till de krav som ställs på en polis. Det inträffade visar att det finns anledning för Polismyndigheten att arbeta med frågor om bemötande av personer som ifrågasätter polisens arbete."

 

 

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik från Dagens Juridik - klicka här

 


  • Alt-texten
    Caroline Gejbo

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt