Skip to content

"Om matematiken i juridiken - att fästa vikt vid en sådan åldersbedömning är som att singla slant"

DEBATT - av Björn Smedman, civilingenjör i teknisk fysik, yrkesverksam inom maskininlärning och artificiell intelligens

 

Forskningen inom maskininlärning och artificiell intelligens har nu kommit så långt att datorer kan ta över vissa väl avgränsade arbetsuppgifter. I takt med att detta blir möjligt uppstår en enligt min mening en intressant juridisk fråga om vilken betydelse grundlagens saklighetskrav ska ges i denna sköna, eller skrämmande, nya värld.

Den frågan handlar till stor del om förhållandet mellan juridiken och matematiken och för att belysa det förhållandet kan en historisk återblick vara på sin plats.

Både juridiken och matematiken går mycket långt tillbaka i tiden och har på många sätt gått hand i hand genom historien. Enligt den kanske mest kända av de forntida lagsamlingarna, Hammurabis lagar, skulle den som stulit en oxe betala tillbaka trettiofalt. Nog höftades det en del när rättmätiga straff för oxstölder skulle utmätas i Mesopotamien för sisådär 3 700 år sedan men att multiplikationen ändå satte vissa ramar för vilka straff som kunde utmätas tycks rimligt att anta.

Multiplikationen är en del av räkneläran och räkneläran i sin tur en del av matematiken. Juridiska tankegångar inom räknelärans område började som sagt var att formaliseras för ungefär 3 700 år sedan.

En annan del av matematiken kallas sannolikhetsläran. Där har formaliseringsprocessen kommit igång på allvar först nu. De praktiska metoder som ligger till grund för formaliseringen av resonemang inom sannolikhetsläran brukar kallas maskininlärning och artificiell intelligens. Ibland används den sammanfattande benämningen maskinintelligens.

Utifrån grundlagens saklighetskrav har det till exempel sedan länge ansetts självklart att Skatteverket måste räkna ut din inkomstskatt utifrån din inkomstdeklaration. Att bara titta på deklarationen och “göra en sammantagen bedömning” av din skatt är inte tillåtet.

Som juridikintresserad civilingenjör i teknisk fysik, yrkesverksam inom maskinintelligens, har jag hittills utgått ifrån att grundlagens saklighetskrav skulle ges en liknande innebörd i förhållande till sannolikhetsläran. Jag har alltså tänkt att när det är enkelt för en myndighet att räkna ut sannolikheter som kan ha stor betydelse för enskildas rättssäkerhet, så föreligger en skyldighet att göra sådana beräkningar[1].

Betyder då det att beslutsfattare och domare snart kommer tvingas att mata in sina antaganden i en dator som gör sannolikhetsberäkningar med matematisk precision? Nej, inte inom överskådlig framtid. Bevisvärdering i vid bemärkelse hör till några av de mest komplexa och svårformaliserade sannolikhetsbedömningar som över huvud taget görs.

Men redan idag finns det inom juridiken sannolikhetsbedömningar som är så väl avgränsade att det är möjligt att räkna.

Ett exempel på en sådan väl avgränsad sannolikhetsbedömning är Rättsmedicinalverkets metod för att avgöra om en person är under eller över 18 år. Vad kan då Rättsmedicinalverkets metod och den behandling den hittills har fått inom juridiken säga oss om juridikens framtid?

Till att börja med tycks det klarlagt att verket har höftat[2], trots att man enkelt hade kunnat räkna sig fram till felbedömningsrisker för enskilda med olika undersökningsresultat. Detta får mig naturligtvis att ifrågasätta mitt antagande ovan. Grundlagens saklighetskrav tycks inte ännu ha getts den betydelse jag hade förväntat mig.

Kanske kan detta bero på att denna sannolikhetsbedömning av jurister uppfattas som en medicinsk bedömning. Det vill jag dock hävda att den inte är: att slå ihop resultaten av två olika medicinska bedömningar till ett utlåtande är ett problem som har sin lösning inom sannolikhetsläran och som enkelt kan formaliseras.

Eftersom dessa sannolikheter har stor betydelse för rättssäkerheten bör det enligt min mening föreligga en skyldighet att räkna. Men så långt finns det så klart ett stort utrymme för åsikter och tolkningar.

En än mer bekymmersam omständighet har dock nyligen framkommit: den kvantitativa uppgift om risk för felbedömning som förekommer i ett stort antal av verkets utlåtanden[3] är utifrån mycket rimliga antaganden matematiskt osann. Att förklara precis varför den är matematiskt osann kräver mer utrymme än som står till förfogande här men i korthet kan man säga att det vid en matematisk tolkning av uppgiften uppstår motsägelse[4]. Den får alltså utifrån en sådan tolkning anses osann i ungefär samma bemärkelse som påståendet att ett plus ett blir tre är osant.

Detta väcker enligt min mening en rad rättsfilosofiska frågor vars svar kan få stor påverkan både på juridikens framtid och på maskinintelligensens framtid inom den offentliga förvaltningen.

Till att börja med, måste inte en sådan uppgift anses osann även i juridisk, saklig och objektiv bemärkelse? Som jag ser det får en kvantitativ uppgift om sannolikhet sin sakliga och objektiva betydelse genom sannolikhetsläran.

Om en strikt tolkning av uppgiften utifrån denna lära leder till motsägelse så kan den inte anses ha någon rimlig betydelse. Om man då vill kalla den osann, nonsens eller felformulerad är kanske en smaksak, men att den inte bör läggas till grund för myndighetsbeslut och domar borde enligt min mening vara självklart.

Alla jurister tycks dock inte se lika allvarligt på detta. Den matematiskt osanna uppgiften letar sig därför in i beslut efter beslut, dom efter dom, och tillskrivs där en betydelse som den enligt min mening knappast kan sägas ha.

Kanske beror detta på att jurister är så vana vid att även välformulerade uppgifter kan tolkas på många olika sätt och att olika sakkunniga inte sällan har olika ståndpunkter i sådana tolkningsfrågor. Kanske kan det också kännas märkligt att en uppgift som uttrycker osäkerhet ändå kan ha en precis betydelse och även vara osann.

Men matematiker har i cirka 400 år varit relativt överens om hur den här typen av uppgifter ska tolkas. Det finns så att säga inget större utrymme för åsikter i just denna fråga.

Som ytterligare sten på en redan tung börda publicerades för några månader sedan en vetenskaplig studie om just felbedömningsrisken i Rättsmedicinalverkets metod[5]. Den visade på ett för mig övertygande sätt att risken att vissa på förhand identifierbara enskilda kan komma att felbedömas mycket väl kan vara 50 procent[6].

Utifrån min mer logiska och matematiska syn på världen är det då så att en domstol som fäster vikt vid just ett sådant utlåtande lika gärna hade kunnat singla slant och sedan fästa vikt vid vilken sida slanten landat på. Kan det verkligen anses vara en dom som vilar på saklig grund?

Idag är min syn på världen kanske relativt ovanlig. Men om utvecklingen inom maskininlärning och artificiell intelligens får fortgå några årtionden till så tror jag fler kommer att se på världen så som jag och att eftervärldens dom i detta fall kan bli hård.

Sett i historiens backspegel tror jag att det kommer vara självklart att sådana här felbedömningsrisker ska beräknas korrekt och uttryckas på ett begripligt sätt, precis som det idag är självklart att skatter ska beräknas och uttryckas så.

Att det istället skulle uppstå ett slags motsatsförhållande mellan juridiken och matematiken uppfattar jag som djupt olyckligt. Bara en av dessa tu kan gå helskinnad ur en sådan strid. Det borde stämma jurister till eftertanke.

 



[1] Thomas Bull, ”Objektivitetsprincipen”, i Lena Marcusson (red): Offentligrättsliga principer, 2005, s. 71 f.

[2] Att Rättsmedicinalverket inte gjort noggranna beräkningar eller ens någon principskiss framgår av min begäran om allmänna handlingar med dnr X18-91746 och verkets officiella beslut att avslå densamma.

[3] 3 Uppgiften lyder “Cirka tio procent av barn med en kronologisk ålder nära 18 år, som har en fullmogen tillväxtzon i nedre lårbenet och visdomstand, kan utifrån dagens kunskapsläge komma att felbedömas.”

[4]  Motsägelsen uppstår eftersom alla personer som har en fullmogen tillväxtzon i nedre lårbenet och visdomstand alltid kommer att bedömas som vuxna av Rättsmedicinalverket. Exakt hur motsägelsen uppstår och hur den möjligen kan lösas framgår av min begäran om allmänna handlingar med dnr X18-91769.

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

29 comments

Det är en viktig poäng som artikelförfattaren gör. De beslut som omfattar personer som bedömts som minderåriga med stöd i nämnda undersökningsmetod borde undanröjas och omprövas. Det är ju, som bekant, den sökande som har bevisbördan för att styrka sin identitet och ålder och undersökningsmetoden är uppenbarligen inte tillförlitlig.

Det enda rimliga sättet att komma tillrätta med problemet är att den som söker ska kunna styrka sin ålder och identitet, övriga ska inte få sin ansökan prövad i sak utan ska tas i förvar och direktavvisas till hemlandet.

Ja. låt oss för guds skull slippa denna förnedring, detta apspel genom att endast de som kan styrka sin ålder och identitet ska få söka. Övriga ska - liksom i Iran - tvångsavvisas. Iran skickar nu tillbaka många afghaner som inte kan styrka sin identitet. Sverige bör göra detsamma!

Visserligen kan man mogna olika fort i olika delar av världen men oavsett detta hur sannolikt är det att exempelvis en femtonåring ger sig ut på en 500 mil lång vandring från Kabul eller troligare Teheran? Hur sannolikt är det att den försvunna familjen som genom ett under dyker upp strax efter att han, i 95 % av fallen han, fått uppehållstillstånd?

En asylsökande utan handlingar har att göra sin identitet sannolik. Misslyckas man med det förvägras man asyl. Dock kan man frivilligt gå igenom en åldersbestämning i Rättsmedicinalverkets regi. En kvalificerad majoritet bedöms dock fortfarande vara äldre än uppgivet.

Enligt den av New York-protokollet utökade flyktingkonventionen ställs flera krav på asylsökande. Det som det mest flagrant bryts emot är skyldigheten att söka asyl i första säkra land och det finns gott om dem beroende på val av rutt. Andra krav som ställs är att anpassa sig och efterfölja värdlandets lagar. Beträffande familjeåterförening som synes vara målet är det långt ifrån självklart att det ska ske där den uppgivet minderårige befinner sig. Detta glöms allt som oftast bort.

Du träffar tämligen fel.

Du för en diskussion om huruvida asylsökare är önskvärda eller icke. Må så vara, - utan att ta ställning i frågan - men artikelförfattaren diskuterar myndigheternas hantering av rättssäkerhetsfrågor.

Dina resonemang om ökenvandringar är förövrigt knappast vetenskapligt grundade.

Att sannolikheten att bedöma ålder med rättsmedicinalverkets metod är bra mycket högre än att lita på migranternas egna uppgifter är inget artikelförfattaren anser sig behöva förhålla sig till. Självklart måste man uppskatta ålder hos en som kastat sina ID-handlingar i försök att lura rättssystemet.

Det är en brist att resonemanget till betydande del utgår från en inte bifogad handling (X18-91769). Petter Mostads studie har emellertid redan visat på hypotetiska felbedömningar.

Migrationsverket gör en juridisk bedömning, i varje enskilt ärende, där bevisvärderingen är fri. Det kan inte jämföras med en matematisk uppskattning.

Om åldersbedömningarna ska göras tillförlitligare än i dag kan ett lögndetektortest fogas till knäleds- och visdomstandröntgen.

Bevisvärderingen må vara fri, men en sten är alltid en sten,och, det du kanske missade i författarens resonemang: ett plus ett kan inte bli tre.

Mot den bakgrunden blir det svårt att rättfärdiga en juridisk tolkning som leder till en feltolkning av den fysiska (matematiska) världen.

I det här fallet tillmäter alltså juristen formeln 1+1=3 ett högt (bevis-) värde. Ser du nu vad som är felet?

De värden som står mot varandra är alltså en tjänstemans fria skön, och individens rättssäkerhet.

Som jag skrev kan inte Migrationsverkets bevisvärdering i varje enskilt ärende jämföras med en matematiskt uppskattning. Detta eftersom en åldersbedömning utgör en variabel, av flera, i frågan om den asylsökande är under 18 år eller inte.

Visst kan en variabels tillförlitlighet diskuteras. Petter Mostad har gjort en studie och förklarat resultatet. Mostad kommer fram till att det råder stor osäkerhet på grund av avsaknaden av validerad data även om det givetvis inte går att säga att en enda åldersbedömning faktiskt är felaktig. Björn Smedman har skickat en arg inlaga till Rättsmedicinalverket och skrivit en debattartikel där han inte redogör för sina operationer.

Juridiska bedömningar ≠ matematik

Må så vara, och jag är givetvis helt med på åtskillnaden av den juridiska bedömningen som sådan, och att en matematisk uträkning utgör en variabel i underlaget för bedömningen.

Emellertid finns det fall som kanske är mer "uppenbara" än andra, och där domarens/tjänstemannens ställningstagande inte bara utgör ett ställningstagande i det enskilda fallet - utan nödvändigtvis även ett ställningstagande till det underlag som finns i fallet, till variabeln.

Sådana mer "uppenbara" fall skulle kunna vara något inom de vetenskapliga disciplinerna som det råder (mer eller mindre) konsensus om. Härav följer då att utrymmet för en bedöming som avviker från underlaget (variabeln) blir mindre - förmodligen också betydligt mindre, i starka fall.

Några tankar...

Ett mycket värdefullt debattinlägg. Vi jurister behöver lära oss att ta matematiken på allvar. Björn Smedmans inledande antagande - att en myndighet är skyldig att räkna ut sannolikheter när detta är enkelt och det kan ha stor betydelse för enskildas rättssäkerhet - måste vara riktigt. Det står också klart, som Björn Smedman skriver, att det inom juridiken förekommer sannolikhetsbedömningar som är så väl avgränsade att det är möjligt att räkna. Vidare har Björn Smedman, såvitt jag kan begripa, rätt i att en sammanslagning av resultaten av två olika medicinska bedömningar till ett utlåtande är något som enkelt kan formaliseras. Och vidare har han rimligen rätt i att en kvantitativ uppgift om sannolikhet får sin sakliga och objektiva betydelse genom sannolikhetsläran. - Jag kan över huvud taget inte hitta något att invända mot, förutom möjligen att de praktiska metoderna för formalisering av resonemang inom sannolikhetsläran skulle ha uppkommit först genom maskinintelligensen. Jag har uppfattat att det fanns sådana metoder tidigare, jfr den s.k. Bayes sats. - Låt oss ta till oss av det som Björn Smedman skriver och skapa en god ordning för omhändertagande av matematiken i juridiken!

Tack för vänliga ord!

Naturligtvis har du rätt i att det relativt tunga maskineri som kallas ML och AI inte krävs för att formalisera ihopslagningen av de två medicinska bedömningarna till ett utlåtande. Det var mer ett retoriskt grepp för att försöka förmedla känslan av att formaliserbarheten och dess följder troligen kommer att uppfattas som självklara i en framtid fylld av maskinintelligens. För att formalisera sammanslagningen krävs egentligen bara sådan sannolikhetslära som varit känd i många hundra år. Det är en såpass enkel övning att den kan lösas med penna och papper, och skulle kunna ingå som en övningsuppgift i en första universitetskurs i sannolikhetslära.

Bayes sats (som publicerades första gången 1763) är ytterst relevant i sammanhanget. Så som RMV valt att utforma just sammanslagningen av de medicinska bedömningarna blir de tyvärr tvungna att applicera Bayes sats (om än i huvudet), och i den ingår som bekant den så kallade ursprungssannolikheten. Enligt min mening är det olyckligt såtillvida att det egentligen är domstolen som ska bedöma ursprungssannolikheten, utifrån övrig bevisning. RMV gör (som jag förstår det) istället ett antagande om att det är lika sannolikt att den undersökte är under 18 år som att denne är 18 år eller äldre. Det är naturligtvis inte alltid ett rättvisande antagande.

Det hade därför enligt min mening varit bättre om RMV hållit sig till den lära om betingade sannolikheter som för första gången beskrevs av Pascal and Fermat 1654 (mer än 100 år före Bayes sats). RMV skulle då ha beräknat två betingade sannolikheter: 1) sannolikheten att göra undersökningsfynden givet att den undersöktes egen uppgift om ålder är korrekt och 2) sannolikheten att göra undersökningsfynden givet att åklagarens/Migrationsverkets påstående om ålder är korrekt. Sedan tas kvoten mellan dessa och man får då ett så kallat "likelihood ratio". Detta rapporteras slutligen till domstolen som en utsaga i stil med "det är X gånger mer sannolikt att göra undersökningsfynden om det är så som åklagaren/Migrationsverket påstår, än om det är så som den undersökte uppgivit". Ett sådant uttalande bygger inte på något antagande om ursprungssannolikhet, och anses därför av många inom den forensiska statistiken som en bättre metod för resultatvärdering. Exempelvis gör Nationellt Forensiskt Centrum (NFC) så.

Intressant! Jag hade inte hört talas om Pascal and Fermat. Men det där med ursprungssannolikheten i detta sammanhang tål att tänka på. Det kan naturligtvis inte vara rätt att göra så som du säger att RMV gör. - Det du skriver skulle förtjäna en artikel i Svensk Juristtidning, för det behövs en debatt om dessa frågor bland jurister.

Fermats gåta av Simon Singh är en bra populärvetenskaplig ingång till ett av matematikens stora genier.

ISBN: 9789172636880

Ja den mycket stora skillnaden mellan RMVs och NFCs resultatvärderingsmetoder skulle verkligen behöva belysas och debatteras bland jurister.

Ett problem tycker jag är att de använder bitvis samma ord, i fullständigt olika betydelse. Exempelvis: När NFC säger att undersökningsresultatet "talar för" att det är så som en åklagare påstår så betyder det att det är mellan 100 och 6000 gånger mer sannolikt att göra undersökningsfynden om det är så som åklagaren påstår, än om det är så som den undersökte uppgivit (eller på något annat sätt). Det är för mig mycket övertygande bevisning. Men när RMV säger "talar för" så betyder det i princip ingenting. Det kan vara ungefär lika sannolikt att göra undersökningsfynden i de två fallen (alltså givet att åklagarens påstående är korrekt och eller givet att den undersöktes utsaga är korrekt). Det är inte för mig övertygande bevisning.

Man kan till och med tänka sig hypotetiska fall där RMVs och NFCs utlåtanden skulle peka i olika riktning: Föreställ dig till exempel att den undersökte säger sig vara 17,5 år, men att åklagaren påstår att denne istället är 20,5 år (eftersom åklagaren har ytterligare bevisning för just denna ålder). Vid de medicinska undersökningarna observeras moget knä men omogen tand. RMV skulle då lämna utlåtandet att detta "talar för att den undersökte är 18 år eller äldre". Det kan ju tyckas ge visst stöd för åklagarens påstående. Men det är osannolikt att en person som är 20,5 år ska ha omogen tand, och ganska sannolikt att en person som är 17,5 år ändå ska ha moget knä. Det tar NFC hänsyn till i sin resultatvärderingsmetod. Deras utlåtande skulle istället kunna vara att undersökningsresultatet "talar i någon mån för att den undersökte *inte* är 20,5 år". Det skulle alltså ge visst stöd för den undersöktes egen utsaga.

Det är möjligt att just de extrema fallen undviks i praktiken på något sätt. Men det är verkligen inte för mig förtroendeingivande att detta får fortgå utan en livlig debatt...

Går det att med hjälp av datorer och AI bevisa att en person som levat i 27 är biologiskt är 16 år?

Maskinintelligens ska fatta beslut baserat på sannolikhetslära angående experters tolkningar av mätdata från maskiner. Finn fem rätt och finn fem fel.

Rätt:
1. En objektiv bedömning utifrån experternas tolkningar kan skapas av maskinen.
2. Gör datorn ansvarig. Klagar någon kvalitativt kan man alltid köpa en ny dator.
3. Låt datorn lyda orders von oben. Så slipper någon skämmas.
4. Med Sannolikhetslära kan man bevisa vad som helst eftersom bara 1 person på 1.000 i publiken förstår något om sannolikhetslära (det där fick alla jurister lära sig en gång i tiden).
5. Maskinen måste helt enkelt lära sig att förstå att Svenska domstolar och myndigheter inte är tribunaler utan att de främst är utförare av regeringens vilja eller tidigare regerings vilja.

Fel:
1. Maskinintelligens har hittills bara bjudit landvinningar inom teknologi och implementeringar av beräkningsmetoder samt automatiseringsapplikationer.
2. Likadant är det med Bayesmetoder. Fast där är det ännu skralare med landvinningarna och enligt de flesta kompetenta bedömare är bayesianska metoder bara något som inkompetenta matematiker tar till för att minska risken för att bli avslöjade med just att inte ha gjort någon landvinning då användande av Bayesianska metoder innebär att mängden personer i publiken som kan förstå något reduceras till 1 på 100.000 istället för 1 på 1.000 samt att mängden personer som kan räkna på saken i realtid reduceras till 1 på 1.000.000 varför sannolikhetsteoretiker ofta på god grund anklagas för att pyssla med svarta lådor vars innehåll ingen kan se.
3. Maskinintelligens är mer av en arbetsmetod och teknologi än ett vetenskapligt instrument.
4. Maskinintelligens är alltså ett utmärkt arbetsinstrument för en domare så länge som denne inte använder sig av maskinintelligensen i bevisföringen. Däremot är det ju som så att en domare som gör så i Sverige riskerar sin karriär eftersom befordringsmekanismen kräver lydnad och inte juridiskt korrekta domar eller god bevisföring. Möjligen kan dessa funktioner i många ärenden kombineras bättre med stöd av maskinintelligens än med "vanlig intelligens".
5. Slutligen konstaterar juristartisten att vissa jurister ser ut att vilja gömma sig bakom svarta lådor snarare än att ta tjuren vid hornen och lösa problemen.

Att överhuvudtaget använda dyr medicinsk utrustning för simpel åldersbestämning av asylsökande är stötande. Dels ur övergripande, ska vi säga, mänskligt perspektiv. Men lika mycket när man betänker att sjuka svenska seniorer nekas operation pga långa väntetider. Att då belasta systemet med 9000 afghaner eller fler andra obehöriga ter sig bisarrt.

Juristartisten anser att man inte ska överdriva kostnaderna för medicinsk utrustning för åldersbestämning. Det är bara en maskin. Utrustningen och personalen är varken dyr eller "överbelastad". Snarare ser det ut att vara ett allmänintresse att korrekt kunna identifiera och åldersbestämma alla som vill bli medborgare på ett vetenskapligt vis.

Förr i tiden var det aldrig något problem med åldersbestämningar. När en nytillkommen skulle skolplaceras så hette det att person x är från landet y och en kombination av lägre utbildningsnivå och språkproblem medför att personen placeras 4 klasser under sin ålder med extra språkundervisning. Dagens problem ser snarare ut att handla om det har bestämts regler där regeringen ser ut att sakna mandat för att peka ut vissa grupper som aktuella för ett förmånssystem alternativt att regeringen inte vill skapa ett mer övergripande regelsystem för att åstadkomma samma sak. Problemet löses genom "åldersbestämningar".

Problemet har sedan visat sig ge symptom med förvirrade matematiker som diskuterar sannolikheter för att formalisera genomförandet av regeringens vilja istället för att diskutera teknik. I praktiken löstes det diskuterade problemet redan i babylon med hjälp av system av fyrkanter. Debatten om ifall sannolikheten för ett tärningskast påverkas av tidigare tärningskast är ju ganska humorfylld, särskilt med tanke på:
a. att tärningskast inom teoretisk matematik vanligen definieras som helt och exakt oberoende av varandra med 'caveeaten' att 'nothing is truly random'
b. att tärningskast vanligen definieras som helt oberoende och exakt oberoende av alla värderingsfunktioner som kan adderas till tärningskastets resultat
c. att alla olika "beräkningsteorier" är beroende av sina definitionsgrunder och därför är helt ekvivalenta så länge som definitionsgrunderna överensstämmer med varandra.
d. att debatten reduceras till ifall en tärningskastare ska agera rationellt vid nästa tärningskast eller ta hänsyn till tidigare tärningskast vilket vid tärningskast med känd utvärderingsfunktion är ett trivialt problem (vill tärningskastaren vara rationell eller ej/annat) men som i mer komplexa problem kan medföra betydande svårigheter i kvantifieringen av tärningen, utvärderingsfunktionen och tärningskastarens verklighetsuppfattning.

Ni är alla så roliga. Diskuterar "Om matematiken i juridiken - att fästa vikt vid en sådan åldersbedömning är som att singla slant". Som om det på något sätt är intressant.

Dom ensamkommande som kom till Sverige 2015 kostade staten, det vill säga oss, 26 miljarder kronor. 26 000 000 000 kr.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/kostnaden-for-staten-26-milj...

Och som en bonus alla våldtäkter och mord dom har gjort sig skyldiga till.

Men ni, ni diskuterar åldersbedömning. Skrattretande.

26 000 000 000 kr till dom ensamkommande ”barnen”.

Jämför detta med den jättesatsning på våra pensionärer som Löfven utlovade i sitt 1:a majtal.
”Idag, på arbetarrörelsens högtidsdag, presenterar vi en ny satsning på 4 miljarder, för att förbättra pensionerna för de som arbetat ett helt liv.”

Så. 6.5 gånger så mycket pengar till några tusen ”barn” (?) som till 1.5 miljoner pensionärer, som har arbetat hela sina liv, betalat skatt och byggt landet.

Men. Man kan ju inte ställa grupp mot grupp.

Gymnasielagen utnyttjas av kriminella.

Vi träffar en polis som i sitt arbete har mycket god insyn i brottsligheten i gruppen men behöver vara anonym på grund av sitt arbete. Han är mycket kritisk till den sk gymnasielagen.

Hans bild är att det finns mellan 75-100 unga män som cirkulerar mellan Västerås, Uppsala och Stockholm som just nu lever i vad han kallar ett parallellsamhälle där de både utnyttjas av andra kriminella och begår brott själva.

Vid kontroll av de unga killarna som ofta rör sig i centrala Västerås påträffar polisen ofta flera identitetshandlingar.

De kan ha upp till 3,4,5 identitetshandlingar och LMA kort (identitetkort för asylsökande) berättar polismannen.

Det här gör det svårt för polisen att utreda brott och poliserna har utarbetat ett eget system där de fotograferar killarna för att kunna identifiera och utreda dom i sin egen verksamhet.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vastmanland/gymnasielagen-utnyttjas-av...

HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA HA........

Kul att se att dom 26 miljarderna gick till något vettigt.
Istället för helt oviktiga saker som vården, äldreomsorgen, skolan eller infrastrukturen.

Pensionärernas nya smäll: Dyrare äldreomsorg i Stockholm.

Tja. Så blir det ju. Någon måste ju betala för ”flyktingarna”.

https://samnytt.se/pensionarernas-nya-small-dyrare-aldreomsorg-i-stockholm/

Och det ingen av ovanstående debattörer verkar förstå i sina pseudointellektuella kommentarer är att bevisbördan ligger på den asylsökande. Det är denne som skall bevisa sin uppgivna ålder.
Det finns ingen skyldighet för Migrationsverket att erbjuda en läkarundersökning.

Att vi diskuterar matematiken vid dessa åldersbedömningar, till följd av Gymnasielagen, är mycket genant!

Gymnasielagen är en mycket dålig lag. Det har Lagrådet och till och med den juristutbildade Annie Lööf sagt. Dessutom är den en mycket dyr (26 GSEK), demoraliserande, kriminalitetsbefrämjande och nationalstatsförstörande lag. Den borde aldrig ha stiftats av Riksdagen.

Lagen är ursprungligen ett verk av Miljöpartiet när partiet satt i regeringsställning. Genom att hota med att spräcka den rödgröna regeringen om inte lagen blev en verklighet, så blev Socialdemokraterna också tvungna att bifalla lagen. Vid riksdagsomröstningen 2018 hade lagen på papperet ingen chans att gå igenom. Men då Annie Lööf med sina knapptryckarsoldater svek Allianslinjen och röstade för Gymnasielagen så blev lagen en verklighet. En bister verklighet! Var Annie Lööf har sina lojaliteter ska vi inte tala om. Men att hen* skulle agera för Sveriges bästa är fullständigt uteslutet, varför hen borde förbjudas att tillträda statsministerämbetet, som parentes sagt.

Så det är Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet som har genomtrumfat den dåliga, dyra, demoraliserande, nationalstatsförstörande Gymnasielagen i Riksdagen. Lagen är ett lågvattenmärke i svensk juridisk historia!

Åldersbestämningarna på de så kallade ensamkommande flyktingbarnen, till följd av Gymnasielagen, tar i anspråk en orimligt stor del av sjukvårdens och tandvårdens resurser för detta ändamål. Andra lidande patienter, som t.ex. väntar på cancerdiagnostik, får vänta ytterligare en tid på grund av dessa onödiga åldersbestämningar, till följd av Gymnasielagen.

Kan Maria Ferm (MP), Jonas Sjöstedt (V) och Annie Lööf (CP) se lidande cancerpatienter i ögonen, som hela sitt yrkesverksamma liv har betalat inkomstskatt, och samtidigt säga till dem varför de ska behöva vänta på sin cancerdiagnostik på grund av de till följd av Gymnasielagen prioriterade åldersbestämningarna på de s.k. ensamkommande flyktingbarnen.

*) Pronominat hen används av mig endast i pejorativt syfte.

Om man lyfter blicken från dessa jätteintressanta kommentarer om matematiken i juridiken - att fästa vikt vid en sådan åldersbedömning är som att singla slant, så är detta hur verkligheten ser. Konsekvenserna av detta vansinne.

Stockholms tingsrätt dömde på fredagen två unga afghanska män, så kallade ensamkommande flyktingbarn, för grov våldtäkt mot minderårig.

https://samnytt.se/ensamkommande-doms-for-gruppvaldtakt-pa-minderarig-fl...

Men ni vaknar väl inte ur er slummer förrän det är era döttrar som råkar ut för detta.

En annan metod för åldersbedömning är ju annars sunt förnuft. Att man öppnar ögonen och tittar på dessa påstådda 15-åringar och bedömer huruvida dom är 15 eller 30 år.......

Enda nackdelen är ju att denna metod kräver sunt förnuft, vilket tyvärr många här saknar.

https://www.dailymail.co.uk/news/article-6423519/Parents-dismissed-racis...

Vansinnet har inga gränser.

Malmö betalade miljonbelopp – gängkriminella fick lyxlägenhet.

https://petterssonsblogg.se/2018/11/26/malmo-betalade-miljonbelopp-gangk...