Skip to content

"Inget stöd i grundlagen för att regeringsbildningen får drivas i långbänk"

DEBATT - av Per-Ola Larsson, fd chef för den dåvarande centrala valmyndigheten (Riksskatteverkets valsektion)

 

Talmannen uppdrog den 2 oktober - alltså igår - åt moderatledaren Ulf Kristersson att försöka bilda ny regering. Kristersson ska svara inom två veckor.

Hur rimmar detta med regeringsformens regler om regeringsbildning? 6 kap. 4 § regeringsformen:

"När en statsminister ska utses, kallar talmannen företrädare för varje partigrupp inom riksdagen till samråd. Talmannen överlägger med vice talmännen och lämnar sedan förslag till riksdagen.

Riksdagen ska inom fyra dagar, utan beredning i utskott, pröva förslaget genom omröstning. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar mot förslaget, är det förkastat. I annat fall är det godkänt."

Regeringsformen är tydlig. Talmannens förslag till regeringsbildare ska, utan beredning, läggas direkt på Riksdagens bord. Inom fyra dagar ska Riksdagen rösta om förslaget.

Regeringsbildningen får alltså inte, som bland annat Liberalernas partiledare Jan Björklund menar, pågå hela hösten. Som jag tolkar regeringsformen och propositionen får regeringsbildningen inte drivas i långbänk.

Enligt min mening skulle talmannen idag ha lagt sitt förslag om Ulf Kristersson på Riksdagens bord. Inom fyra dagar skulle Riksdagen ha röstat om förslaget.

Om det avvisas ska talmannen omedelbart kalla partiledarna till nya överläggningar. Sedan de överläggningarna avslutats har talmannen att lägga ett nytt förslag på Riksdagens bord. Inom fyra dagar ska en ny röstning genomföras.

Proceduren upprepas fyra gånger om så behövs. Har Riksdagen fyra gånger förkastat talmannens förslag, ska förfarandet avbrytas och återupptas först sedan val till riksdagen har hållits (6 kap. 5 § regeringsformen).

Regeringsformen förutsätter alltså att talmannen snabbt klarar ut formalia så att en ny regering hinner förbereda en ny budget, som måste fastställas i god tid före år 2019.

Således måste talmannen omedelbart lägga sitt förslag om regeringsbildare på Riksdagens bord. Om talmannens fjärde förslag fälls ska ett extraval hållas inom tre månader.

Om talmannens  fjärde förslaget fälls kring 1 november ska extravalet hållas i början av februari.

Det är ingen lyckad tidpunkt  för ett val. Valdeltagandet vid ett sådant val kan beräknas till cirka 50 procent. Det enda parti som torde vinna på ett lågt valdeltagande är SD. Partierna bör nog tänka sig för innan de bäddar för en valrörelse strax efter julhelgen.

 

 

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

25 comments

Vem ser till att procedurerna följs i enlightet med grundlagen? Vem står över talmannen? Sveriges konung?

I och för sig intressant fråga. Men för att besvara den: riksdagen med KU i spetsen och, om det skulle bli skarpt läge, skulle frågan ytterst kunna prövas av domstol.

Hur skulle regelrätt domstolsprövning åstadkommas menar du?

Inget uytryckligt stöd, men inte heller ett förbud.

Även om det aldrig var intentionen att RF skulle medföra att regeringsbildning tar tid är omständigheterna sådana att utrymme för eftertanke nog ligger närmare syftet med RF än omedelbara och lika utsiktslösa omröstningar.

När det står "Riksdagen SKA senast inom fyra dagar osv. tolkar jag det som ett förbud mot att avvika. Lagar ska ju vara entydiga så långt som möjligt och i det här fallet tycks det inte finnas någon hänvisning till undantag.

Förslaget ska prövas inom 4 dagar från det att förslaget har presenterats.

Men jag finner inte motsvarande frist kring när förslaget måste läggas fram.

Det är onekligen en intressant frågeställning hur länge talmannen kan hålla på och sondera, vilket fick mig att närmare studera detta ämne i SOU 1972:15 "Ny regeringsform Ny riksdagsordning".

Utredningens specialmotivering på sidan 145 under 2 § lyder:

"En regeringskris bör bli så kort som möjligt. Det torde inte vara möjligt att ange tiden för talmannens förhandlingar i grundlagstexten; man får räkna med att talmannen och övriga som deltager medverkar till att förhandlingarna slutförs skyndsamt."

Under 3 § kan man läsa
"Det finns skäl att antaga att talmannen som regel kommer att presentera riksdagen ett förslag först när han har fått sådana försäkringar från partiernas företrädare att han kan utgå från att hans förslag inte kommer att förkastas."

Jag har inte funnit någon avvikande åsikt i varken utredningar eller propositioner av senare datum och min slutsats blir att talmannen ska skynda på men behöver inte hålla någon definitiv deadline. Det betyder också att han kunde ge Kristersson 14 dagar utan att bryta mot grundlagen!

Så vitt jag förstår kan riksdagen i nödfall fortsätta arbeta utifrån gällande budget och skjuta på det problemet framför sig.

Exakt. Det kallas "skall-krav", vilket är TVINGANDE, till skillnad mot "bör-krav" som endast är påbjudande. Svårare än så är det inte. Så står det "..ska.." i regeringsformen så är det en tvingande paragraf som MÅSTE åtlydas.

Efter att ha läst relevanta delar av förarbetena har jag kommit till slutsatsen att "skall"-kravet endast avser tiden efter att talmannen presenterat ett förslag till riksdagen, inte tiden dessförinnan.

Därför kan det ifrågasättas om Per-Ola Larsson har stöd för sin åsikt att det inte skulle vara tillåtet att "dra ärendet i långbänk", dvs. en tolkning e contrario.

Undersökningar visar tydligen att ett nyval inte nämnvärt skulle förändra det parlamentariska läget. Så jag förstår inte vad politikerna bråkar om. Det är bara att bestämma vem man vill samarbeta med om man inte ha ett nyval. Men det kan ju vara lite pinsamt måhända när man blåser upp sig så oerhört innan valet om vad man inte ska göra efter valet oavsett resultatet Men man får väl "pudla" lite. Det är man ju bra på...:):):)

Vilka är de undersökningar som konstaterar att ett val inte nämnvärt skulle förändra det parlamentariska läget? Vad innebär 'tydligen' och 'nämnvärt' i det här fallet? Undersökningar som avser nyval ger jag iinte mycket för. Val till Sveriges Riksdag kan vara ordinarie val, omval eller extra val.

Det parlamentariska läget är ett dödläge som jag ser det. Jag tror att extra val skulle kunna förskjuta läget. Åt vilket håll vill jag låta vara osagt.

Kör Du inte ett nyhetssvep på nätet. Det tror jag. Då borde Du liksom jag sett att det dök upp en undersökning (bland alla dessa undersökningar) som påstod att 7 procent av alliansväljarna ångrade sitt val. (Troligen skulle fler rösta på SD vid nyval). Min poäng var att det förmodligen stämmar att det ändå inte förändrar något. Men jag kan ju ha fel där. Det vore inte första och heller inte sista gången...:)

Jag kör inga 'nyhetssvep' på nätet. Jag läser inte nättidningar som har 'plussidor'. Inte heller de som har 'självstartande' videoklipp. Då återstår public service och någhra alternativa nättidningar. Alla lika opålitliga.

Jag frågade vilka undersökningar du nämner i ditt inlägg? Jag ställer samma fråga en gång till.

Det stod i SvD för nån eller några dagar sedan Kommer ej ihåg vilket undersökningsbolag det var. Vad som var intressant för mig var att det påstods att så många som 7 procent ångrade sig. Tror den var i DN med. Men min poäng var att om inte blocken kan enas bestämmer SD. Nyval eller inte. Då de påstod att folk skulle rösta ungefär lika igen. Just nu t ex skriver SvD "SD bestämmer i alla frågor där inte blocken gör upp". Så jag tror inte nyval ändrar det parlamentariska läget ett dugg.

Det här hittade jag utan svep:

"Den 10 december kommer FN att anta ”Global compact for safe, orderly and regular migration”. Ramverket har som huvudmål att luckra upp nationella barriärer mot migration och införa nya vägar in. Migranterna ska särbehandlas på ett positivt sätt: få hjälp med lån, sänkta avgifter för överföring av pengar till hemlandet, särskild tränad vårdpersonal och höjda straff för brott mot migranter. Samtidigt beläggs medier med munkavle – ingen negativ rapportering om invandringen kommer att tillåtas. Nu bekräftar Regeringskansliet till Samhällsnytt att Sverige ska skriva under ramverket. ”Frågan om införlivande (i nationell lagstiftning – anm.) kommer att aktualiseras när ramverket är antaget”, kommenterar Justitiedepartementets kansliråd till oss."

https://samnytt.se/bekraftat-sverige-ska-skriva-under-fns-migrationsramv...

Ledsen om ordet nyhetssvep gör dig upprörd Andersson. Ska föröka att inte använda det. Eller så kanske Du kan komma med ett annat bättre ord för när man läser lite olika publikationer på nätet. Som den Du hänvisade till "utan svep".

Jag tolkar regeringsbildningscirkusen, som att:
DÖ från 2014 gäller! Enligt den ska Alliansen regera 2018-22, eftersom de rödgröna fick regeringsinnehavet 2014-18. Det vi ser nu är bara spel för gallerierna, med tillhörande tidsutdräkt. Alliansen kommer bilda regering med stöd av S. S kommer motivera sitt stöd, med det påstått ytterst farliga läge som Sverige befinner sig i, pga det framväxande förment högerextrema partiet – SD. SD måste enligt S, och i enlighet med DÖ, hållas borta från inflytande.

Ska vi satsa en skattekrona Per-Ola Larsson? Situationen torde klarnat vem som kan bilda regering och vilka som lämnas ute i kylan. Sverige bör ha ny regering inom 8 veckor!

Ska vi satsa en skattekrona Per-Ola Larsson? Reservation: Sverige kan också ha ny regering närmsta fyra veckor......

Grundlagberedningen motiverar skyndsamheten i SOU 1972.15. Beredningen förutsätter att Talmannen ska tillkännage sitt statsminsiterförslag i Riksdagen - inte på en presskonferens! "En regeringskris bör bli så kort som möjligt.
Det torde inte vara möjligt att ange
tiden för talmannens förhandlingar i grundlagstexten;
man får räkna med att talmannen
och övriga som deltager medverkar till att
förhandlingarna slutförs skyndsamt. Talmannens
förslag bör kunna prövas inom en fastställd
tid. Beredningen vill förorda att denna
tid bestäms till fyra dagar.

Per-Ola Larsson!
I din artikel ifrågasatte du talmannens hantering av ärendet och skrev

"Talmannen uppdrog den 2 oktober - alltså igår - åt moderatledaren Ulf Kristersson att försöka bilda ny regering. Kristersson ska svara inom två veckor.

Hur rimmar detta med regeringsformens regler om regeringsbildning? 6 kap. 4 § regeringsformen:"

Jag citerade själv SOU 1972:15 tidigare och drog slutsatsen att det är först efter att talmannen avlämnat ett förslag som tiden börjar löpa, vilket bör vara när Kristersson gett ett besked som talmannen anser kan ligga till grund för riksdagens prövning, uppskattningsvisi senast 16 oktober. Den slutsatsen bygger jag på vad som sägs på sidan 145 i utredningen.

"Det finns skäl att antaga att talmannen som regel kommer att presentera riksdagen ett förslag först när han har fått sådana försäkringar från partiernas företrädare att han kan utgå från att hans förslag inte kommer att förkastas."

Vad gäller presskonferenser sägs det i utredningen på sidan 144
"Det är givetvis önskvärt att allmänheten får möjlighet att följa skeendet".
"Emellertid har beredningen funnit att det är bäst att överlämna till talmannen att avgöra vad som skall publiceras."

Jo. jag har också läst SOU 1972:15. Jag tolkar emellertid beredningens förslag som att det hela måste gå skyndsamt och att Talmannen ska presentera sin kandidat direkt på Riksdagens bord - inte ett uppdrag vid sidan om kammaren. Sonderingen ska ske under de 4 dagar då förslaget ligger på Riksdagens bord.

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.