Skip to content

Domaren som gav gymnasielagen grönt ljus: ”Inget grundlagsbrott att stifta dåliga lagar”

 

Samma domstol som gav gymnasielagen grönt ljus avstyrkte åtta månader tidigare samma lag när den lades fram som förslag från regeringen. "Det är inget brott mot grundlagen att stifta dåliga lagar", säger kammarrättspresidenten Thomas Rolén.

 

I söndags var sista ansökningsdagen enligt den så kallade gymnasielagen och Migrationsverket har nu fått in drygt 10 000 ansökningar.

Innan gymnasielagen hade blivit politiskt glödhet för att till slut klubbas i riksdagen hade dock både Lagrådet och tunga remissinstanser kritiserat och avstyrkt lagen i mycket hårda ordalag.

Gäster i Veckans Juridik är:

Thomas Rolénkammarrättspresident och chef för Migrationsöverdomstolen

Anne Ramberggeneralsekreterare för Advokatsamfundet

Fredrik Beijerrättschef vid Migrationsverket

Programledare är Dagens Juridiks chefredaktör Stefan Wahlberg.

 

 


Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

9 comments

Det BORDE kanske vara ett grundlagsbrott?

I anständiga länder/stater är det ett grundlagsbrott.

"Domaren som gav gymnasielagen grönt ljus: 'Inget grundlagsbrott att stifta dåliga lagar'”

Självfallet är det så. Dåliga lagar stiftas ju hela tiden.

Däremot borde det vara ett brott att bryta mot grundlagen. Eller hur?

Kan det möjligen vara så att riksdagsledamoten Bali, utifrån kommande och utan nämnvärd " konsensussmitta ", hade en poäng när han kritiskt betecknade aktuell del av de sk rättsvårdande myndigheterna som varande " syltryggar" ?

Det var nog inte avsaknaden av en konstitutionsdomstol som avsågs....:):):)

men då har ju riksdagen klantat sig - sparka alla som röstade för
o stäng partiet i 10 år för de där ALLA ledamöter röstade för

alla har ju varit försumliga o väääärdeelöööözaaa o nu får de plus
2% löneöknining - riksdag regering o riksbank skapar 2%igt inflationsmål
= garanterade årliga löneökningar med minst 2% - Sjuukt eller Big Business?

Jag tycker för min del att resonemanget om att lagen strider mot Sveriges åtaganden inom Schengen var mer intressant, dvs. att en total avsaknad av krav på identifiering av den som beviljas ett uppehållstillstånd i en medlemsstat strider mot dessa åtaganden och därmed mot RF. Men här menar Migrationsöverdomstolen tydligen att några sådana krav inte finns när man väl en gång har tagit sig in i Schengenområdet, trots att det i praktiken kan innebära att uppehållstillstånd beviljas någon som finns på spärrlistan eftersom Sverige inte kan fullfölja sitt åtagande att kontrollera detta innan tillstånd beviljas.

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.