Skip to content

"De flesta kommuner skulle vara på obestånd om de var bolag - inför lag om kommunal rekonstruktion"

KRÖNIKA - av Jan Kallberg, fil.dr. och jur.kand., verksam i USA

 

I Sverige har det historiskt ansetts som otänkbart att en kommun skulle kunna hamna på obestånd. Allt eftersom fler kommuner pressas mellan efterfrågeökning på skattefinansierade tjänster, ökat antal bidragsberoende och förändrad demografi som urholkar skatteunderlaget kommer osökt frågan om vad som händer om en kommun hamnar på obestånd.

Sverige saknar idag en kommunal rekonstruktionslagstiftning för kommuner att rekonstruera sin ekonomi om man kommer på obestånd.

Sverige införde år 1996 en lag om rekonstruktion av företag med temporära ekonomiska svårigheter och har sedan tidigare en konkurslag. Kommuner omfattas inte av någon av dessa lagar trots att Haninge kommunvar i gungning i början av 1990-talet.

Under det kommande decenniet är det inte osannolikt att en, två eller tjugo kommuner är insolventa och glider in i ett obestånd. Det finns då tre modeller:

  • Den första är att Staten tar notan och sedan upphör historien. Det fungerar om Staten inte är redan ansatt och att det rör sig om några kommuner där lösningen inte är alltför kostsam. Frågan är dock om det är en uthållig modell.
  • Den andra modellen är att man skapar en mekanism för massiv skuldnedskrivning för kommuner på obestånd men det skulle få långsiktiga konsekvenser för hur det offentliga Sverige lånar pengar eftersom riskerna skulle öka dramatiskt för långivare.
  • Den tredje modellen är att man har en lag om kommunal rekonstruktion med strategin att en rekonstruktör skall återställa sunda balanser och att både offentliga och privata fordringsägare får utdelning. I en kommunal rekonstruktion måste rekonstruktören har maktmedel att likvidera, omförhandla och dra ner verksamheter annars är rekonstruktion en skenhandling för en ren nedskrivning av skulderna.     

Det finns flera tänkbara scenarion för kommande kommunala obestånd. Först att en längre lågkonjunktur gör att skatteutjämningssystemet mellan kommuner inte längre möjliggör för stora omfördelningar mellan kommunerna.

Dagens system med kommunal skatteutjämning döljer idag ekonomiska obalanser och det bygger på att det finns någonting att distribuera. Utan det kommunala skatteutjämningssystemet skulle två av Sveriges tre största kommuner antagligen få ställa in betalningarna eftersom pengarna skulle inte räcka till att betala utgifterna.

Merparten av Sveriges största kommuner skulle gå ikull utan skatteutjämningssystemet men finns det inga överskott att fördela fungerar det som att försöka lugga en flintskallig - det finns inget att ta.

För det andra kan en betalningsinställelse från en större kommun sprida en akut insolvens genom den ekonomiska sammanbindning huvuddelen av Sveriges kommuner har genom Kommuninvest som långsiktigt finansierar kommunerna men som i gengäld har en ömsesidig borgen från alla de kommuner som är medlemmar.

Idag är 90 procent av Sveriges 290 kommuner bundna av en borgen där de går i borgen solidariskt för de andra kommunerna som är medlemmar i Kommunivest. Det gör att en kris kan snabbt eskalera.

För det tredje, kostnadsöverföringen för nya immigranter när de statliga bidragen upphör och den kommunala sociala servicen tar vid efter några år i Sverige. Ovanpå dessa faktorer kommer en ändrad demografi. Utflyttningskommuner har kostnader för äldrevård som de är skyldiga att tillhandahålla enligt lag men skattebasen eroderas genom utflyttning av skatteproduktiva medborgare.

Tillväxtverket anger ett tjugotal kommuner som ”genuint sårbara” men den bedömningen omfattar enbart vilken beroendeställning en kommun har till en större arbetsgivare. Antagligen om man lägger till demografi, beroende av skatteutjämningssystemet, kostnadsöverföringen för integration från stat till kommun är antagligen antalet ekonomiskt sårbara kommuner närmare femtio eller en av sex kommuner.  

Det är sannolikt att ett antal kommuner de närmaste decennierna få svårigheter att leva upp till sina ekonomiska utfästelser och åtaganden enligt lag. Frågan är hur många kommuner som skulle klara en kontrollbalansräkning och undvika betalningsinställelse i en framtida kris?

En kontrollbalansräkning enligt ABL skulle för de flesta kommuner sluta på obestånd eftersom man konsekvent diskonterar in framtida skatteintäkter med skulderna är reella idag. Det är inte omöjligt att skapa kontrollinstrument som är anpassade för kommunal verksamhet och fastställa när dessa skall tas fram.

En kommunal kontrollbalansräkning kan nyttja nyckeltal, skuldkvoter och andra mätare. Syftet  med en kommunal kontrollbalansräkning är att vara en varningsklocka så att man slipper rekonstruktion.

Jag ser en framtida lag om kommunal rekonstruktion med tre steg - kommunal kontrollbalansräkning, rekonstruktion och om rekonstruktion misslyckas upplösning av kommunen.

Eftersom frågor kring kommunal rekonstruktion och kommunal konkurs är komplexa mål är det min bedömning att en framtida lag utser en exklusiv tingsrätt som i andra specialicerade mål.

Även om länsstyrelsen företräder statens, och indirekt det gemensamma samhällets intressen, kan man tänka tanken att de skulle vara rekonstruktörer men det brister på att länsstyrelsen saknar operativa resurser att leda en rekonstruktion och länsstyrelsens opartiskhet kan ifrågasättas av långivare, leverantörer och övriga borgenärer till en kommun på obestånd. 

Den traditionella rekonstruktören och konkursförvaltaren löser både den operativa förmågan och opartiskhet gentemot kommunmedborgare, borgenärer och Staten.  

En framtida lag  behöver medge avsteg från kommunala skyldigheter under rekonstruktionstiden som minskad skoltid, förkortning av arbetstid för anställda och reducerade utbetalningsnivåer från socialnämnden.

Likaledes bör en framtida lag ge rätt för rekonstruktören att processa för att återvinna medel från kommunens företrädare efter uppenbart misskötsel upp till en övre beloppsgräns av exempelvis 15 basbelopp. Om man som kommunalråd eller kommunstyrelseledamot kör en kommun i botten trots alla varningssignaler, och efter åratal senare av misskötsel, blir ansvarig för en skada som kan sluta på att man får betala 675 000 SEK till kommunen är rättsligt logisk.

En styrelseledamot i ett AB löper samma risk för ett ansvarsgenombrott - med obegränsat ansvar. Det skall inte vara gratis att utstuderat destruera andra människors pengar. Sedan är det upp till rätten att avgöra vad det innebär.

I en rekonstruktion måste det vara möjligt att försälja av tillgångar (bostadsbolag, flygplatser, kommunala bolag, byggnader), överföra delar av en kommun till näraliggande kommuner, omförhandla tidigare avtal och uppgörelser samt uppsäga personal i försvarbar omfattning. Efter rekonstruktion skall kommunen ha långsiktiga ekonomiska förutsättningar.

Om rekonstruktionen misslyckas kan en kommunal konkurs leda till att kommunen upplöses, dess delar eller helhet överföras till näraliggande kommuner och en konkursavveckling inleds.

Obestånd har konsekvenser. Det är naturligt att även ett kommunalt obestånd har konsekvenser. En kommunal rekonstruktion kan inte enbart vara en nedskrivning av skulder och kommunala åttaganden utan en genomgripande omstrukturering av verksamheten. Det är avgörande att säkerställa att den rekonstruerade kommunen har ekonomiska förutsättningar att undvika en ny insolvens.

Det finns ett allmänt intresse att förtroendet för långsiktig utlåning till offentlig sektor upprätthålls, vilket innebär att borgenärsintresset inte får åsidosättas.

Det är bättre att ta den här dialogen och utveckla tankarna idag, med hopp om framtida lagstiftning. Än när hela havet stormar i Kommunivest vid nästa större kris.

Jag skriver detta som ett inledande inlägg. Det finns säkert relevanta invändningar och alternativ inom ramen av kommunal rekonstruktion - men idag finns det inte ens lag om hur man hanterar en kommun på obestånd.

 

 

 

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

9 comments

De kommuner som går minus i dag är de kommuner som tagit emot stora mängder invandrare. Malmö är ett bra exempel.

Men dessa invandrare kommer ju att bli lönsamma i längden så det är inget att oroa sig för.

Dessutom går ju Sveriges ekonomi så det susar och vi har pengar nog att bjuda in 12.000 yngdomar utan asylskäl att studera på gymnasiet i åratal.

Du har helt fel.
Ju fler flyktingar en kommun tar emot desto bättre går det.
Titta på Sandviken. Dom tjänar 500 miljoner per år på flyktingarna. Det är experten Sandro Scocco som har räknat ut det.
Jättebra att 82% av väljarna nu röstade för en generös flyktingmottagning. Prognoserna säger ju att det kommer över 100 000 varje år under många år framöver.
Sverige = det nya utopia.

Juristartisten anser att artikelförfattaren rest en intressant fråga. Artikelförfattaren får givetvis rätta juristartisten ifall denne har fel, men är det inte som så att;
a. En kommun är en ekonomisk förening som ägs av staten.
b. Staten ansvarar för kommunernas skulder eftersom kommunerna är en del av staten.
c. Det redan finns lagstiftning för alla de där sakerna men att domstolarna vägrat tillämpa lagstiftningen i åtskilliga mål som en funktion av nämndemän och politiska instruktioner (i äldre mål som hänvisas var nämndemannabesättningarna ofta i majoritet även på hovrättsnivån samt att det inte hymlades om att t.e.x. regeringsrätten - det var regeringens domstol och inte någon annans domstol).
d. Regering och riksdag kan ändra kommunindelning och ta kommuner i förvaltning närhelst de önskar.
e. Skuldenivåerna rent generellt är mycket högre i kommunerna än vad redovisningarnas siffror antyder. Vill minnas en kommun med förhållandevis god ekonomi men med latenta skulder på 40x årsbruttointäkternas inkl. skatt.

Vänligaste juristartisten

Upplösa en kommun? Likvidera och skära ner verksamheter? Det vore otroliga ingrepp i vår demokrati. Det skulle behövas en ny grundlag. Kommunerna är inte bolag, och de ska inte heller vara det. Om staten hamnar på obestånd, ska vi upplösa Sverige då också?

Vissa frågor måste politiken ta ansvar för. De kan inte lösas med ett på förhand bestämt regelverk som ska processas i domstol.

Svenska kommuner kan inte gå i konkurs märkligt nog.

Skulle vilja se en kommun där man auktionerar ut rätten till (framtida)
skatteintäkterna o där köparen har rätten att ta pengarna men INTE
leverera kommunal service o sen se vad som händer med kommuninvånarna
o köpebostadspriserna (de flesta lär ju flytta eller bara skriva bort sig)

Det finns inga lagliga anledningar till att kommuner inte ska kunna sättas under förvaltning eller rent praktiskt gå i KK.
Svenska domstolar har tidigare löst KK-frågor för kommuner genom att neka KK och tillse att kommunen betalar sin skuld till den som begär att kommunen försätts i konkurs. Det finns dock egentligen ingen laglig grund för förfarandet som tillämpas. Skulle en kommun vägra att betala en reell skuld och staten vägra att driva in skulden kan personen eller företaget som är drabbat begära att skulden regleras via de internationella domstolarna varvid staten tvingas betala skulden och sedan kan avgöra hur den vill betala skulden mellan sin egen direkta kassa och kommunens kassa (som den också har i sin hand).

Kommuner är inte fristående stater utan en del av staten. I praktiken är kommuner en avstjälpningsplats för allt som ingen ärbar person i staten egentligen vill befatta sig med.

däremot kan kommunala bolag gå i konkurs o detta har hänt.

pilotfallet var AB Sunaman i Växjö - gissa OM de blåsta leverantörerna
var förbannade

Angående kommunala aktiebolag och deras äldre motsvarigheter är det som så att de inom internationell rätt räknas som statliga regeringsorganisationer, i den mån, bolaget utför myndighets eller myndighetsrelaterade uppgifter eller uppbär någon form av monopol eller annars utför uppgifter som kommunen är särskilt skyldig att utföra enligt lag.

exemplifiering:
Kommunens städbolag - ej regeringsorganisation
Kommunens vattenbolag - regeringsorganisation
Kommunens fastighetsintressebolag - regeringsorganisation
Kommunens byggnadsnämndsbolag - regeringsorganisation
Kommunens gatubolag - regeringsorganisation
SL - regeringsorganisation

Det är alltså staten och kommunen som svarar för alla skulder och utfästelser i sådana bolag relaterat tidigare nämnda egenskaper efter att bolaget försatts i konkurs.

Kommuner kan inte gå i konkurs - men nog skall de kunna sättas under tvångsförvaltning.
det kan man med misskötta hyreshus o misskötta privatpersoners ekonomier och
man kan tillsätta med tvång likvidator i misskötta aktiebolag (under vissa förutsättningar)

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.