Skip to content

Så gick det med åklagarna som placerades hos polisen - ärendehögarna fortsätter växa

I vissa fall fanns det inte ens någon utrednings-grupp att arbeta med när åklagarna kom till polisen. I andra fall var grupperna kraftigt underbemannade. Regeringens satsning på att placera åklagare hos polisen har nu utvärderats. Rapporten är nedslående för projektet. 

 

Åklagarna skulle enligt dåvarande inrikesministern Anders Ygeman (S) placeras "direkt i polisorganisationen" för att göra arbetet effektivare och tillföra "värdefull kunskap" till polisens utredningsarbete.

Enligt den slutrapport som idag lämnades till regeringen var kunskapstillförseln "uppskattad" men det var värre med själva utredningsarbetet.

Minskade initialt
Visserligen redovisades fler ärenden till åklagare under uppdragsperioden än under 2016 men det handlade om enstaka procentenheter.

När det gällde äldre öppna ärenden minskade ärendebalansen initialt för att sedan enligt slutrapporten "öka och ligga på samma, eller högre nivå, som året innan".

Sämre kvalitet
Överlag redovisade polisen till en början cirka en procent fler ärenden än i februari 2016.

Under mars 2017 ökade den procentuella skillnaden till fem procent, varefter ökningen mattades av under våren och sommaren och låg på cirka två procent jämfört med året innan.

Under hösten fram till vintern 2017 ökade den procentuella skillnaden till cirka tre procent. 

När det gäller kvaliteten och behoven av kompletteringar konstaterar man sammanfattningsvis i slutrapporten att de ärenden som redovisades under 2017 - som till antalet alltså var något fler än under 2016 - "i viss mån var av något sämre kvalitet än de som redovisades till åklagare året dessförinnan".

Fyra av sju polisregioner
Uppdraget utgick som en direkt order från regeringen till Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten om att åklagarna skulle se till att öka antalet ärenden som gick vidare till åklagare och få ordning på de växande högarna av öppna gamla ärenden.

Åklagare gick därefter in som extra resurser vid fyra av landets totalt sju polisregioner - Syd, Väst, Bergslagen och Mitt.

Åklagarna anställdes bland annat som polisiära förundersökningsledare men placerades också ut hos polisen i utredningsverksamheten för att bistå i utredningsarbetet. 

Dåligt föreberedda
Nu visar alltså slutrapporten att Polismyndigheten var dåligt förberedd för uppdraget och att det saknades någon som var ansvarig hos polisen för genomförandet.

I några fall fanns det inte ens någon utredningsgrupp att arbeta med när åklagarna anlände till polisen. I andra fall bestod gruppen av till exempel två istället för åtta utredare och det gick inte få verksamheten att fungera på det sätt som åklagaren planerat för.

Alltför få utredare ledde även till att åklagare i sin egenskap av förundersökningsledare i vissa fall fìck för lite att göra eftersom utredningsarbetet släpade efter.

Prioriterade annat
Men deras närvaro upplevdes samtidigt som "värdefull av polisen". Trots detta upplevde flera åklager att "vissa polisregioner inte prioriterade uppdraget".

Till exempel "fredades inte utredningsresurser" för mängdbrottsärenden, utan togs istället i anspråk för andra uppgifter.

Från polisens sidan har personer vittnat om att de inte fick information om uppdraget inom polisorganisationen. Till exempel kom det fram att personalen i en av polisregionerna fick information om åklagarens placering endast några dagar innan åklagaren skulle tillträda.

I rapporten skriver man:

"Det upplevdes stressigt och energikrävande att få till behörigheter för åklagaren. Det saknades utpekade kontaktpersoner inom polisen och kommunikationen mellan myndigheterna fungerade därför inte optimalt. Beslutet om hur uppdraget skulle genomföras upplevdes inte vara ordentligt förankrat i polisregionerna."

Inventerade och gjorde åtgärdsplaner
De åklagare som, trots allt, lyckades göra en arbetsinsats ägnade sig åt att inventera pågående förundersökningar, prioritera och skapa åtgärdsplaner. Åklagarna lyckades också samordna ärenden och skriva av på grund av preskription eller förundersökningsbegränsning.

Men mycket av åklagarnas arbetstid har gått åt till att ge stöd och råd i såväl frågor av allmän karaktär som frågor i konkreta utredningar.

Det har handlat om bland annat förundersökningsbegränsning, brottsrubricering, beslag och bevisvärdering i allmänhet. Flera av åklagarna har också inom ramen för uppdraget genomfört utbildningsinsatser för poliser.

Utredare måste "fredas"
Slutsatserna från åklagarna är bland annat att mängbrottsutredarna hos polisen måste "fredas" och inte användas till andra arbetsuppgifter eller belastas med administration. Åklagarna vill också se att man inrättar ett så kallat "snabbspår" för enklare mängdbrottsärenden.

Åklagarna pekar också på att polisen måste bli bättre på att genomföra "initiala utredningsåtgärder" för att i ett tidigt skede få fram så mycket information som möjligt om det anmälda brottet.

 

Läs hela rapporten här

 

 

 

 

 

 

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik - klicka här

 


  • Anna Wetterqvist

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

7 comments

Hmmmm........ Kan det vara så att vi har en oduglig poliskår. Som helt enkelt inte är kapabel att fullgöra sitt uppdrag, d.v.s. att säkerställa den enskildes rättssäkerhet och rättstrygghet.

Har man inte jobb så skaffar man sig:

https://samnytt.se/polisen-anmaler-afs-tillstallning-havdar-brott-mot-de...

Här gick det undan med den billiga leverkorven:

https://petterssonsblogg.se/2018/05/22/atalet-for-hets-mot-folkgrupp-mot...

I undra på att polisen behöver förstärkning!

"Flera av åklagarna har också inom ramen för uppdraget genomfört utbildningsinsatser för poliser."
Lysande !
Men nu tar vi nya tag,lär oss av misstagen,ser till att prioritera rätt och säkerställer att mottagarna av produkterna, åtalsanmälan, kan hanteras av domstolarna.

Vart tog frälsaren Anders Thornberg vägen ? Då jag träffade honom hos rikspolischefen Sten Heckscher 1998 var det samma problem med Närpolisreformen. Han tog nu jobbet med vetskap om vad som behövde göras men inte heller han lyckas ! Nu är han helt tyst och jag undrar om han överhuvudtaget finns !

Det här srår inte DDR och STASI långt efter. Hur kan svenska jurister ställa upp på det här. Jag blir livrädd när jag läser det här. Finns det ingen rättpatos i den svenska rättvisan? Ni ynkliga svenska modellens lakejer. Ni borde kämpa för frihet och rättvisa. Det är vad ni är utbildade till.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jonkoping/fler-atalas-for-hets-mot-fol...

Kårandan inom polisen är mycket stark. Man gillar inte "utbölingar". Detta kan leda till att åklagarna inte får den tilltänkta rollen inom polisorganisationen, utan sätts på undantag.

"Nordiska motståndsrörelsens slagord ”Vit revolution utan pardon” i demonstrationståget på första maj i Boden har polisanmälts för hets mot folkgrupp. Polisens presstalesperson Patrik Ström tycker att det finns skäl för åklagare att titta närmare på ärendet."

Hur i hela fridens namn kan detta vara hets mot folkgrupp. Upp till kamp emot kvalen, sista striden det är ....

Poliser och åklagare är ta mig fan inte kloka. Kanske inte alla men en hel del.

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.