Skip to content

"Missuppfattning att islamsk rätt skulle bli gällande i Sverige genom barnkonventionen"

DEBATT - av Christina Heilborn, chefsjurist, UNICEF Sverige

Det finns politiker som påstår att en inkorporering av barnkonventionen i svensk rätt skulle möjliggöra att islamsk rätt tillämpas i Sverige. Detta är en missuppfattning som UNICEF Sverige härmed vill reda ut och förklara.

Anledning till utspelet är en skrivelse i artikel 20 i barnkonventionen gällande barn som berövats sin familjemiljö.

I texten omnämns kafalah enligt islamsk rätt som ett exempel på placeringsform.

Om man läser hela artikeln blir det dock tydligt att barn som är i behov av omvårdnad utanför hemmet ska placeras enligt bestämmelserna i nationell lagstiftning, det vill säga svensk speciallagstiftning på området. Det står uttryckligt i texten att staterna ska, i enlighet med sin nationella lagstiftning, säkerställa alternativen för omvårdnad.

Enligt svensk nationell lagstiftning har vi detaljerade bestämmelser för hur barn ska placeras enligt socialtjänstlagen och lagen för vård av unga (LVU). Kafalah är ingen placeringsform enligt vår nationella lagstiftning och kan således inte åberopas vid beslut av placering av barn.

Det har även uttryckts en oro för att bestämmelsen säger att vid val av boende ska hänsyn tas till barnets etniska, kulturella, religiösa och språkliga bakgrund.

En barnets bästa bedömning (barnkonsekvensanalys) ska alltid göras i varje enskilt fall utifrån de placeringsformer vi har enligt nationell lag. Hänsyn till barnets kultur och religion ska givetvis tas men gäller följaktligen vid val av de alternativ som finns tillgängliga.

Enligt de lagar och förordningar som gäller i Sverige så ska barn som inte kan bo hos sina föräldrar i första hand placeras med släktingar eller andra närstående om det är förenligt med barnets bästa, sedan familjehem eller i sista hand på institution (HVB-hem).

Placeringen är ett formellt beslut och ska utgå från en individuell prövning med barnets bästa som utgångspunkt och andra faktorer ska vara noggrant övervägda.

Läser man övriga delar av barnkonventionen ser man också att andra hänvisningar görs till barns rätt att utöva sitt eget kulturliv och utöva sin religion och använda sitt eget språk (till exempel artikel 30). Detta gäller alla religioner och kulturer och är en grundläggande mänsklig rättighet oberoende av placeringsform för barn som ska placeras.

Barnkonventionen tydliggör även att alla barn ska behandlas lika (icke- diskriminering) och att barnets bästa alltid måste bedömas vid alla beslut som rör barn.

Det har även framkommit påståenden att inkorporering av barnkonventionen skulle innebära att våra adoptionsregler sätts ur spel.

Beslut om internationell adoption regleras i 1993 års Haagkonvention om skydd av barn och samarbete vid adoptioner. Konventionen har inkorporerats i svensk rätt och är därmed i sin helhet gällande lag i Sverige sedan år 2012.

Konventionen fastställer att internationell adoption ska ske med beaktande av barnets bästa. Barnets religiösa och kulturella ursprung ska respekteras vid beslut om adoption. Detta är dock överväganden som är underordnade bestämmelsen om barnets bästa och kan inte hindra en adoption som bedöms vara till barnets bästa.

Det är viktigt att påminnas om att barnkonventionen är en internationell konvention som är skriven för att kunna tillämpas i alla världens länder. Konventionen har nästintill universell giltighet (gäller i alla världens länder utom USA). Detta förklarar vissa språkbruk och ibland för oss främmande hänvisningar.

Barnkonventionen ska kunna tillämpas i alla länder som har olika rättssystem. Konventionens bestämmelser om barns mänskliga rättigheter är en helhet och artiklarna är beroende av varandra. Det är därför viktigt att kunskapen om barnkonventionen fördjupas så att förståelsen av innehållet ökar.

 

 

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik - klicka här

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt